Läser på Aftonbladets hemsida att Postens VD nu avstår sin lön efter kritik från media och allmänhet. Visserligen hade han en snuskigt hög lön som inte går att försvara hur bra han än må vara, men jag kan inte låta bli att reflektera över några saker:
Hur kul kan det vara att vara anställd i ett företag som alltid får skit från media och allmänhet vad det än handlar om?
När VD hade för hög lön blev det storm och nu när han avstår helt från sin lön så gnäller många ändå! När jag läser kommentarerna till artikeln så verkar de flesta tycka att Lars G är girig eller dum i huvudet ändå. Alternativt att Posten är dumma i huvudet. Kan någon förklara på vilket sätt Posten ska sätta sin VD-lön för att folk ska vara nöjda? Förmodligen skulle väl Posten avstå VD och bara satsa på brevbärare för att folk skulle vara nöjda. Fast det skulle nog inte heller hjälpa eftersom då folk skulle bli avundsjuka på brevbärarna för att de slapp ha en VD och för att de hade för höga löner.
På tal om brevbärarna så blev folk i storstäderna förbannade när Posten vill förbättra brevbärarnas arbetsmiljö genom att införa fastighetsboxar. Det gick inte eftersom folk vägrade acceptera att brevbärarna har ett tungt arbete. De går ju bara omkring och delar ut kärleksbrev hela dagarna. Hur jobbigt kan det vara? Det måste ju vara mycket jobbigare för var och en att gå ner till sin egen farstu för att hämta posten.
Dessutom ansåg folk i allmänhet och fastighetsägarna i synnerhet att boxarna bara skulle ge Posten stora pengar i vinst. Att de eventuella pengar Posten skulle tjäna på kort sikt att det blev boxar överallt skulle tillfalla skattebetalarna eftersom de äger Posten var ingen som tänkte på.
Ibland är folk i det här landet så otroligt korkade att det är synd om dem. Jag tror att många skulle vara jätteglada om Posten gick med brakförlust varje år och tvingades bli beroende av statliga bidrag för att gå runt. Att det skulle drabba dem själva som skattebetalare skulle de nog inte ens förstå.
Dagens tips: Deportering av tröga gnällspikar till Grönland
lördag 22 november 2008
torsdag 20 november 2008
Sture Bergwall aka Thomas Quick
Så har det då äntligen hänt. Jag pratar inte om någon dansbandslåt utan om att Thomas Quick nu tagit tillbaka sina morderkännanden.
Att Quick är en mytoman har nog inte undgått så många och att han nu tar tillbaka sina erkännanden beror nog helt enkelt på att han inte längre fick någon uppmärksamhet där han satt och ugglade på Säter. Nu riktas återigen medias ljus på den gode Thomas och han får chans till ytterligare en föreställning.
Tyvärr har det genom åren funnits några som trott på Quicks tokerier och lögner. Bland dessa finns utredare hos polisen, en numera överåklagre vid namn Christer van der Kwast, JK Göran Lambertz och några tingsrätter.
Ni som följt bloggen har säkert redan konstaterat att jag inte är så imponerad av Göran Lambertz. Det här fallet har han tidigare granskat noga och kommit fram till att domarna mot Quick var "i det stora hela mycket gedigna och välmotiverade". Läs mer om han och hans fränders insatser i fallet här om ni vill.
Lambertz har nu alltså visat klassen igen! Han måste vara en perfekt JK för de som vill dölja statens misstag eftersom han inte lyckas komma till rätt slutsats någon gång som det verkar. Staten kan alltså lugnt luta sig tillbaka och vänta på ännu ett frikännande i avdelningen justitiemord.
Dagens tips: Hitta åtta riktiga mördare.
Att Quick är en mytoman har nog inte undgått så många och att han nu tar tillbaka sina erkännanden beror nog helt enkelt på att han inte längre fick någon uppmärksamhet där han satt och ugglade på Säter. Nu riktas återigen medias ljus på den gode Thomas och han får chans till ytterligare en föreställning.
Tyvärr har det genom åren funnits några som trott på Quicks tokerier och lögner. Bland dessa finns utredare hos polisen, en numera överåklagre vid namn Christer van der Kwast, JK Göran Lambertz och några tingsrätter.
Ni som följt bloggen har säkert redan konstaterat att jag inte är så imponerad av Göran Lambertz. Det här fallet har han tidigare granskat noga och kommit fram till att domarna mot Quick var "i det stora hela mycket gedigna och välmotiverade". Läs mer om han och hans fränders insatser i fallet här om ni vill.
Lambertz har nu alltså visat klassen igen! Han måste vara en perfekt JK för de som vill dölja statens misstag eftersom han inte lyckas komma till rätt slutsats någon gång som det verkar. Staten kan alltså lugnt luta sig tillbaka och vänta på ännu ett frikännande i avdelningen justitiemord.
Dagens tips: Hitta åtta riktiga mördare.
söndag 9 november 2008
Epilog
Då har jag alltså berättat sagan om Catrine och om hur hennes öde påverkade Sverige. Sagan är förstås överdriven på vissa ställen, men faktum är att Catrines öde blev inte bara hemskt för henne själv, utan även för en hel del andra inblandade.
Catrines öde var hemskt för i första hand henne själv. Ingen förtjänar att drabbas av det hon drabbades av.
I andra hand var Catrines öde hemskt för hennes anhöriga och vänner. Inte nog med att Catrine utsattes för ett hemskt brott. Den eller de som gjorde det har aldrig hittats p.g.a. en hel rad felaktigheter. Det måste vara en hemsk vetskap för de anhöriga.
I tredje hand var Catrines öde hemskt för de två läkare som kom att misstänkas för mord och styckning. Båda var och är helt oskyldiga, men blev inblandade p.g.a. en bitter f.d. svärfar och en bitter f.d. hustru. När cirkusen var igång gick den inte att stoppa. Till pöbeln anslöt sig en karriärsugen rättsmedicinare, ett antal "vittnen", polisutredare, åklagare, kulturelit, media och allmänhet för att nämna några. Dessa läkare har fått sina liv förstörda och trots att ingen insatt idag tror att de är skyldiga är det många som förvägrar dem rättvisa.
I fjärde hand var Catrines öde hemskt för den vid tiden för brottet lilla flicka som är dotter till en av läkarna. Hon har utnyttjats i den här historien på ett hänsynslöst sätt av sin mamma. Hon har inte heller fått träffa sin pappa på nästan 25 år.
I femte hand var Catrines öde hemskt för alla de som vet att de gjort bort sig kraftigt och är för små och fega för att erkänna det. Stackare!
Det finns inga vinnare i den här soppan utom möjligtvis den/de som är skyldiga till det som hände Catrine (om vederbörande är i livet). Det är dags att ge läkarna upprättelse och försöka lösa brottet på allvar nu!
Dagens tips: Födelsedagsfest hos en fantastisk flicka.
Catrines öde var hemskt för i första hand henne själv. Ingen förtjänar att drabbas av det hon drabbades av.
I andra hand var Catrines öde hemskt för hennes anhöriga och vänner. Inte nog med att Catrine utsattes för ett hemskt brott. Den eller de som gjorde det har aldrig hittats p.g.a. en hel rad felaktigheter. Det måste vara en hemsk vetskap för de anhöriga.
I tredje hand var Catrines öde hemskt för de två läkare som kom att misstänkas för mord och styckning. Båda var och är helt oskyldiga, men blev inblandade p.g.a. en bitter f.d. svärfar och en bitter f.d. hustru. När cirkusen var igång gick den inte att stoppa. Till pöbeln anslöt sig en karriärsugen rättsmedicinare, ett antal "vittnen", polisutredare, åklagare, kulturelit, media och allmänhet för att nämna några. Dessa läkare har fått sina liv förstörda och trots att ingen insatt idag tror att de är skyldiga är det många som förvägrar dem rättvisa.
I fjärde hand var Catrines öde hemskt för den vid tiden för brottet lilla flicka som är dotter till en av läkarna. Hon har utnyttjats i den här historien på ett hänsynslöst sätt av sin mamma. Hon har inte heller fått träffa sin pappa på nästan 25 år.
I femte hand var Catrines öde hemskt för alla de som vet att de gjort bort sig kraftigt och är för små och fega för att erkänna det. Stackare!
Det finns inga vinnare i den här soppan utom möjligtvis den/de som är skyldiga till det som hände Catrine (om vederbörande är i livet). Det är dags att ge läkarna upprättelse och försöka lösa brottet på allvar nu!
Dagens tips: Födelsedagsfest hos en fantastisk flicka.
lördag 8 november 2008
Kapitel 8: Efterspel
Trots att rättvisan redan hade segrat vägrade de två läkarna att ge upp. De försökte med alla till buds stående medel att få folk att tro att de var oskyldiga. De försökte också att få resning i legitimationsärendet. Naturligtvis fick de inte det, men det visade sig att vissa lättlurade idioter gick på deras historia och det skrevs t.o.m. en bok i vilken det påstods att de var utsatta för ett justitiemord. Vilket trams!
Varför i hela friden skulle en man som helt uppenbart var en sexuell sadist (med tanke på alla tidningsskriverier) och en man som utnyttjat sin dotter sexuellt (även om domstolarna tyckte något annat) vara oskyldiga? En del verkar tro att vissa är oskyldiga bara för att det saknas bevis. Bokens författare måste vara den mest blåögde mannen i världshistorien!
Som tur var kom det ut en annan bok några år senare som på ett betydligt mer trovärdigt sätt kom fram till att en av läkarna måste ha mördat fler och dessutom på ett hemskt och utstuderat sätt följt i Jack the Rippers fotspår genom att hitta offer med liknande namn. Äntligen någon som såg klart och genomskådade Sveriges genom tiderna värsta förbrytare.
Tyvärr verkade dock ändå fler och fler tro på allt trams om läkarnas oskuld och det började skrivas mer och mer lögner i tidningar och andra medier. Bland annat ställde två gamla kompisar från Fagerhult upp för monstren. De påstod t.o.m. att ett vittne hade begått mened och borde åtalas. Till slut verkade det t.o.m. så att polisen inte längre trodde på deras skuld. Det visade sig nämligen att några hårstrån som hittats på en handduk som kunde kopplas till Catrine och mordet inte tillhörde någon av läkarna. Det visade sig också att de fragment av fingeravtryck som hittats på fyndsäckarna inte matchade någon av läkarna. Som om det skulle bevisa något? Vem som helst kunde väl ha lämnat fingeravtryck och hårstrån på säckarna och på mordplatsen utan att för den skull ha något med mordet att göra?
Till råga på allt ställde en känd professor i juridik upp gratis för att hjälpa läkarna. Först försökte han få resning igen i legitimationsärendet och sedan slog han alla rekord i dumhet när han ville att läkarna skulle få mångmiljonbelopp i skadestånd för att de skulle blivit orättvist behandlade under många år. Som tur var JK inte beredd att ge vika för trycket från professorn utan tog värvning i förnuftets armé och bestred deras skadeståndstalan.
Ännu till denna dag har denna modige man (JK) lyckats hålla ondskan stången.
Snipp, snapp, snut och så var sagan slut.
Dagens mattips: Pepparbiff och potatisgratäng.
Varför i hela friden skulle en man som helt uppenbart var en sexuell sadist (med tanke på alla tidningsskriverier) och en man som utnyttjat sin dotter sexuellt (även om domstolarna tyckte något annat) vara oskyldiga? En del verkar tro att vissa är oskyldiga bara för att det saknas bevis. Bokens författare måste vara den mest blåögde mannen i världshistorien!
Som tur var kom det ut en annan bok några år senare som på ett betydligt mer trovärdigt sätt kom fram till att en av läkarna måste ha mördat fler och dessutom på ett hemskt och utstuderat sätt följt i Jack the Rippers fotspår genom att hitta offer med liknande namn. Äntligen någon som såg klart och genomskådade Sveriges genom tiderna värsta förbrytare.
Tyvärr verkade dock ändå fler och fler tro på allt trams om läkarnas oskuld och det började skrivas mer och mer lögner i tidningar och andra medier. Bland annat ställde två gamla kompisar från Fagerhult upp för monstren. De påstod t.o.m. att ett vittne hade begått mened och borde åtalas. Till slut verkade det t.o.m. så att polisen inte längre trodde på deras skuld. Det visade sig nämligen att några hårstrån som hittats på en handduk som kunde kopplas till Catrine och mordet inte tillhörde någon av läkarna. Det visade sig också att de fragment av fingeravtryck som hittats på fyndsäckarna inte matchade någon av läkarna. Som om det skulle bevisa något? Vem som helst kunde väl ha lämnat fingeravtryck och hårstrån på säckarna och på mordplatsen utan att för den skull ha något med mordet att göra?
Till råga på allt ställde en känd professor i juridik upp gratis för att hjälpa läkarna. Först försökte han få resning igen i legitimationsärendet och sedan slog han alla rekord i dumhet när han ville att läkarna skulle få mångmiljonbelopp i skadestånd för att de skulle blivit orättvist behandlade under många år. Som tur var JK inte beredd att ge vika för trycket från professorn utan tog värvning i förnuftets armé och bestred deras skadeståndstalan.
Ännu till denna dag har denna modige man (JK) lyckats hålla ondskan stången.
Snipp, snapp, snut och så var sagan slut.
Dagens mattips: Pepparbiff och potatisgratäng.
fredag 7 november 2008
Kapitel 7: Nya idéer
Efter bakslaget i tingsrätten fick Socialstyrelsen en idé. Eftersom rätten skrivit in i domskälen att läkarna hade styckat Catrines kropp borde det gå att dra in deras läkarlegitimationer trots att de friades.
De anmälde läkarna till HSAN och det visade sig att de hade haft rätt. HSAN drog helt riktigt in legitimationerna. Någon idiot som kallade sig ordförande och en av ledamöterna reserverade sig mot beslutet, men vad hjälpte det? Självklart överklagade de bångstyriga läkarna beslutet till kammarrätten.
Otroligt nog gav kammarrätten tillbaka legitimationerna eftersom omröstningen hos domarna slutade 2-2 och då skulle man tydligen hellre fria än fälla. Skandal!
Som väntat lät inte reaktionerna på att läkarna nu skulle börja jobba igen vänta på sig. När en polis och några prostituerade nu dessutom berättade att obducenten direkt började leta efter nya offer på Malmskillnadsgatan var måttet rågat. En snöboll var nu i rullning och snart skulle det börja blåsa upp till folkstorm.
Som tur var så fanns det några som vågade säga sanningen. En av dessa saningssägare var Dagens Eko som direkt efter att läkarna fick tillbaka sina legitimationer offentliggjorde deras namn så att allmänheten fick veta vilka de inte skulle gå till om de behövde en läkare. En orädd tidning var SvD som publicerade både namn och bild så att alla skulle känna sig säkra.
Socialstyrelsen insåg nu att detta inte fick glida dem ur händerna och anlitade därför en riktigt bra advokat som skulle hjälpa till med överklagan till regeringsrätten. Det blev en halv seger eftersom regeringsrätten återförvisade målet till kammarrätten och krävde att de skulle göra en bevisvärdering på nytt precis som i brottmål när det gällde styckningen. Nu var det bara att hålla i sig igen för nu skulle det bli åka av igen.
Rättegången blev en riktig cirkus och kantades av demonstrationer och annat som hörde till när det handlade om viktiga och principiella frågor som klass och kön. Efter diverse skandaler och tvära kast blev det så äntligen klart. Legitimationerna drogs in för gott!
Rättvisa!!!
Fortsättning följer...
Dagens lästips: "Styckmordet i Halmstad", skriven av Marcus Noréns pappa.
De anmälde läkarna till HSAN och det visade sig att de hade haft rätt. HSAN drog helt riktigt in legitimationerna. Någon idiot som kallade sig ordförande och en av ledamöterna reserverade sig mot beslutet, men vad hjälpte det? Självklart överklagade de bångstyriga läkarna beslutet till kammarrätten.
Otroligt nog gav kammarrätten tillbaka legitimationerna eftersom omröstningen hos domarna slutade 2-2 och då skulle man tydligen hellre fria än fälla. Skandal!
Som väntat lät inte reaktionerna på att läkarna nu skulle börja jobba igen vänta på sig. När en polis och några prostituerade nu dessutom berättade att obducenten direkt började leta efter nya offer på Malmskillnadsgatan var måttet rågat. En snöboll var nu i rullning och snart skulle det börja blåsa upp till folkstorm.
Som tur var så fanns det några som vågade säga sanningen. En av dessa saningssägare var Dagens Eko som direkt efter att läkarna fick tillbaka sina legitimationer offentliggjorde deras namn så att allmänheten fick veta vilka de inte skulle gå till om de behövde en läkare. En orädd tidning var SvD som publicerade både namn och bild så att alla skulle känna sig säkra.
Socialstyrelsen insåg nu att detta inte fick glida dem ur händerna och anlitade därför en riktigt bra advokat som skulle hjälpa till med överklagan till regeringsrätten. Det blev en halv seger eftersom regeringsrätten återförvisade målet till kammarrätten och krävde att de skulle göra en bevisvärdering på nytt precis som i brottmål när det gällde styckningen. Nu var det bara att hålla i sig igen för nu skulle det bli åka av igen.
Rättegången blev en riktig cirkus och kantades av demonstrationer och annat som hörde till när det handlade om viktiga och principiella frågor som klass och kön. Efter diverse skandaler och tvära kast blev det så äntligen klart. Legitimationerna drogs in för gott!
Rättvisa!!!
Fortsättning följer...
Dagens lästips: "Styckmordet i Halmstad", skriven av Marcus Noréns pappa.
måndag 3 november 2008
Kapitel 6: Kvarnarna mal vidare
Den nya rättegången började hoppfullt.
Två f.d. arbetskamrater till Catrine vittnade om hemskheter som kunde kopplas ihop med de två läkarna. En av dem hade t.o.m. fört dagbok som tog upp mycket om Catrine och hennes två vidriga läkare till kunder. Som tur var hade hon antecknat väldigt noga när det gällde händelserna kring läkarna. Catrine hade varit mycket uppskakad av dem och därför hade arbetskamraten lagt dem på minnet och skrivit ner allt Catrine berättade om dem i sin dagbok. Det var naturligtvis synd att hon inte hade berättat allt det här från början istället för att lämna helt andra uppgifter. Då hade det nog inte funnits några tvivlare till hennes vittnesmål som det fanns nu. Vilken tur då att själva dagböckerna dök upp nu lagom till den andra rättegången så att de eventuella tvivlarna kunde tystas.
Egentligen var det nog bra att rättegången gjordes om eftersom alla vittnen nu hade hunnit tänka efter. Det gjorde att alla nu var säkrare på sin sak och kunde lämna mer detaljrika berättelser än vid förra rättegången. Det dök också upp nya vittnen som alla nu hade fått den extra betänketid de behövde för att ställa upp för sanningen.
Den här gången visades även några filmer ut obducentens fläskiga videosamling upp för allmän beskådan. Tydligen hade han tillsammans med sin fru betygsatt filmerna. Det var nu uppenbart för alla vad han gillade att se, nämligen våldsporr! En av filmerna hette tydligen "The house by the cemetery". Vad för en sjuk stackare njöt av en sån film?
I övrigt lades alla överväldigande bevis fram precis som förra gången. Nu var det bara att vänta in livstidsdomen.
Till allas stora förvåning friades de båda läkarna för mord. Allmänläkaren friades dessutom från inceståtalet. En klen tröst i sammanhanget var att rätten ansåg det vara bevisat att läkarna styckat kroppen. Det brottet var nämligen redan preskriberat, vilket de kunde tacka den mördade statsministern för. Det gjorde att de inte kunde straffas för det och därför frikändes helt.
Rätten skämde ut sig helt när de påstod sig inte kunna bevisa att Catrine ens blivit mördad och därför inte kunde fälla för mord.
Skandal, rättsröta, justitiemord, rättshaveri, galenskap, mutbrott, maktmissbruk, jäv, m.m. m.m. Orden för att beskriva det som just hänt räckte inte till. Hur kunde detta ske i en rättsstat som Sverige?
Fortsättning följer...
Dagens tips: Ha tålamod.
Två f.d. arbetskamrater till Catrine vittnade om hemskheter som kunde kopplas ihop med de två läkarna. En av dem hade t.o.m. fört dagbok som tog upp mycket om Catrine och hennes två vidriga läkare till kunder. Som tur var hade hon antecknat väldigt noga när det gällde händelserna kring läkarna. Catrine hade varit mycket uppskakad av dem och därför hade arbetskamraten lagt dem på minnet och skrivit ner allt Catrine berättade om dem i sin dagbok. Det var naturligtvis synd att hon inte hade berättat allt det här från början istället för att lämna helt andra uppgifter. Då hade det nog inte funnits några tvivlare till hennes vittnesmål som det fanns nu. Vilken tur då att själva dagböckerna dök upp nu lagom till den andra rättegången så att de eventuella tvivlarna kunde tystas.
Egentligen var det nog bra att rättegången gjordes om eftersom alla vittnen nu hade hunnit tänka efter. Det gjorde att alla nu var säkrare på sin sak och kunde lämna mer detaljrika berättelser än vid förra rättegången. Det dök också upp nya vittnen som alla nu hade fått den extra betänketid de behövde för att ställa upp för sanningen.
Den här gången visades även några filmer ut obducentens fläskiga videosamling upp för allmän beskådan. Tydligen hade han tillsammans med sin fru betygsatt filmerna. Det var nu uppenbart för alla vad han gillade att se, nämligen våldsporr! En av filmerna hette tydligen "The house by the cemetery". Vad för en sjuk stackare njöt av en sån film?
I övrigt lades alla överväldigande bevis fram precis som förra gången. Nu var det bara att vänta in livstidsdomen.
Till allas stora förvåning friades de båda läkarna för mord. Allmänläkaren friades dessutom från inceståtalet. En klen tröst i sammanhanget var att rätten ansåg det vara bevisat att läkarna styckat kroppen. Det brottet var nämligen redan preskriberat, vilket de kunde tacka den mördade statsministern för. Det gjorde att de inte kunde straffas för det och därför frikändes helt.
Rätten skämde ut sig helt när de påstod sig inte kunna bevisa att Catrine ens blivit mördad och därför inte kunde fälla för mord.
Skandal, rättsröta, justitiemord, rättshaveri, galenskap, mutbrott, maktmissbruk, jäv, m.m. m.m. Orden för att beskriva det som just hänt räckte inte till. Hur kunde detta ske i en rättsstat som Sverige?
Fortsättning följer...
Dagens tips: Ha tålamod.
lördag 1 november 2008
Kapitel 5: Rättvisans kvarnar
Skulle rättvisan klara av det alla andra redan gjort, nämligen att finna de två läkarna skyldiga till mordet på Catrine? Frågan var väl egentligen inte vad de som dömde själva trodde eller visste. Det var snarare en fråga om det formella höll. När det gällde påföljden så var allt annat än livstids fängelse en stor skandal. Bara att det hade gått 3,5 år från mordet till rättegången var en skandal. Visserligen hade statsministern mördats under tiden, men ändå.
Själva rättegången följdes av alla hemma i stugorna och på plats. Tidningsläsarna kastades mellan hopp och förtvivlan när det ena vittnet efter det andra radade upp sig med blandade resultat. Ena dagen var allt frid och fröjd, som när ett fotohandlarpar avslöjade att vidrigheterna hade fotograferats och lämnats in för framkallning av en av de iskalla mördarna. Stackarna i fotoaffären drömde ju mardrömmar i månader efteråt. Andra dagar var det värre, som när Socialstyrelsens rättsliga råd gick emot den eminente och sanningssökande rättsläkarens obduktionsutlåtande, hur vågade de?
Rättegången hade allt. Spänning, dramatik, vidrigheter och känslor, allt blandades ihop till en enda stor röra som massmedia tappert försökte reda ut och förklara för sina läsare, tittare och lyssnare.
Ett av de små problem åklagaren hade att brottas med var att det visade sig att Catrine inte blev mördad den dag han räknat med från början, pingstaftonen. Det visade sig att hon setts till dagen efter på förmiddagen. Problemet med den dagen var att en av monstren hade ett vattentätt alibi den dagen, nämligen att han varit tillsammans med sin trovärdiga fru. Då återstod bara en dag, annandag pingst. Den dagen hade ingen av de åtalade alibi mellan sen förmiddag och eftermiddag. Alltså måste de ha begått brottet under den tiden! Visserligen lite kort om tid, c:a två timmar, men bara för att de var onda behövde de ju inte vara långsamma.
Precis som förväntat blev de förklarade skyldiga till mord och skulle genomgå en rättspsykiatrisk undersökning (som om det krävdes ett geni för att veta vad den skulle komma fram till). Nu var det bara att hoppas på att de ändå skulle anses tillräckligt friska i lagens mening för att få dömas till de som de förtjänade, nämligen livstids fängelse.
Nu visade det sig att de som dömde inte fick prata om domen innan den formellt sett fallit. Larvig regel eftersom det i det här fallet inte rådde några som helst tvivel om vad som var rätt och fel. Tyvärr lät nämndemännen sig intervjuas i en stor kvällstidning och hela rättegången fick tas om!
Den största skandalen i svensk kriminalhistoria var ett faktum!
Fortsättning följer...
Dagens tips: En tur till Uppsala.
Själva rättegången följdes av alla hemma i stugorna och på plats. Tidningsläsarna kastades mellan hopp och förtvivlan när det ena vittnet efter det andra radade upp sig med blandade resultat. Ena dagen var allt frid och fröjd, som när ett fotohandlarpar avslöjade att vidrigheterna hade fotograferats och lämnats in för framkallning av en av de iskalla mördarna. Stackarna i fotoaffären drömde ju mardrömmar i månader efteråt. Andra dagar var det värre, som när Socialstyrelsens rättsliga råd gick emot den eminente och sanningssökande rättsläkarens obduktionsutlåtande, hur vågade de?
Rättegången hade allt. Spänning, dramatik, vidrigheter och känslor, allt blandades ihop till en enda stor röra som massmedia tappert försökte reda ut och förklara för sina läsare, tittare och lyssnare.
Ett av de små problem åklagaren hade att brottas med var att det visade sig att Catrine inte blev mördad den dag han räknat med från början, pingstaftonen. Det visade sig att hon setts till dagen efter på förmiddagen. Problemet med den dagen var att en av monstren hade ett vattentätt alibi den dagen, nämligen att han varit tillsammans med sin trovärdiga fru. Då återstod bara en dag, annandag pingst. Den dagen hade ingen av de åtalade alibi mellan sen förmiddag och eftermiddag. Alltså måste de ha begått brottet under den tiden! Visserligen lite kort om tid, c:a två timmar, men bara för att de var onda behövde de ju inte vara långsamma.
Precis som förväntat blev de förklarade skyldiga till mord och skulle genomgå en rättspsykiatrisk undersökning (som om det krävdes ett geni för att veta vad den skulle komma fram till). Nu var det bara att hoppas på att de ändå skulle anses tillräckligt friska i lagens mening för att få dömas till de som de förtjänade, nämligen livstids fängelse.
Nu visade det sig att de som dömde inte fick prata om domen innan den formellt sett fallit. Larvig regel eftersom det i det här fallet inte rådde några som helst tvivel om vad som var rätt och fel. Tyvärr lät nämndemännen sig intervjuas i en stor kvällstidning och hela rättegången fick tas om!
Den största skandalen i svensk kriminalhistoria var ett faktum!
Fortsättning följer...
Dagens tips: En tur till Uppsala.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)