fredag 20 februari 2009

Förälskelse

Att vara förälskad i någon kan vara fantastiskt!

Du tänker ständigt på den person du är förälskad i. Du kan knappt jobba för att du hela tiden distraheras av tankar på din kärlek. Du hoppar omkring på små rosa moln hela dagarna och alla världens bekymmer tycks vara som bortblåsta. Du pratar inte om något som inte har med din älskling att göra.

Problemet är bara att INGEN BRYR SIG! Förmodligen är du den enda i hela världen som ser din älskling på samma sätt som du gör. Du är helt ensam om att tänka på personen i fråga hela tiden. Inte ens personen själv gör det eftersom vederbörande om du har tur tänker på dig istället.

Tänk dig själv om någon som du känner t.ex. inte skulle prata om annat än låt oss säga Göran Hägglund. Hur kul skulle det vara? Även om du var Kristdemokrat av hela ditt hjärta skulle du garanterat vara äckligt trött på att ens höra hans namn efter ett tag.

En vädjan till alla nykära och förälskade:

Var gärna det, MEN HÅLL DET FÖR ER SJÄLVA!!! Jag är visserligen bitter per definition, men jag lovar att det är fler än jag som är urleda på allt dravel som omger oss.

Dagens tips: Håll er ifrån begravningar. De är sorgliga.

onsdag 18 februari 2009

Fallet som Polisen glömde

Vad är det som gör att Polisen vägrar att ens försöka lösa (det förmodade) mordet på Catrine da Costa 1984?

Det mest sannolika svaret är tyvärr att Polisen idag, snart 25 år senare, fortfarande inte vill erkänna tidigare misstag. Det vore ju pinsamt om någon person som de för en massa år sedan p.g.a. inkompetens alldeles för lättvindigt avfärdade nu visar sig vara skyldig. Ett fall som snart preskriberas ska det naturligtvis inte grävas i eftersom det då kan dyka upp en hel del obehagliga sanningar och överraskningar. Tänk om någon gammal kollegas namn skulle dras i smutsen så här långt efteråt, hur skulle inte det kännas för den stackaren?

Jag kan inte se någon annan förklaring till Polisens (och åklagarens) senaste bidrag till utredningen, beslutet att INTE begära ut den s.k. polske slaktarens (Stanislav Gonerkas) vävnadsprover från Huddinge Sjukhus. HS hade ju den dåliga smaken att säga nej till Polisens försiktiga förfrågan och då blev uppgiften att begära ett beslut från åklagaren ett alldeles för högt berg att bestiga. Det paradoxala är dessutom att Gonerka långt ifrån är en självklar kandidat som gärningsman. Alltså har Polisen förmodligen inget att förlora på att utreda slaktaren, snarare tvärtom eftersom de då kan påsta att de är intresserade av att lösa fallet med ett visst mått av gott samvete.

Det smärtar mig att behöva vara den första som uttrycker denna självklarhet men jag är tvungen:

Chefen för kriminalpolisen i Västerort och tillika den som ansvarar för utredningen av da Costa-fallet, Magnus Sallrot, måste vara den mest lata polis som just nu innehar en hög befattning inom myndigheten. Om du inte tycker att det är roligt att arbeta och allt känns tråkigt ska du gå i pension! Släpp fram någon som är intresserad av att tjäna samhället och rättvisan istället. Du är pinsam!

Chefsåklagare Peter Claesson, som för övrigt också borde gå i pension om han inte vill jobba, är nu JO-anmäld av en privatperson för att han inte gått vidare med DNA-analysen av den polske slaktaren. Helt rätt! Läs mer om detta här.

VARFÖR ska det vara så svårt att skänka de anhöriga till Catrine, de oskyldiga läkarna och alla andra som engagerat sig i fallet under alla dessa år lite sinnesro? VARFÖR??

För övrigt så saknar jag Anders Agell. Det märks att intresset för skadeståndsmålet har svalnat hos läkarnas ombud. Den hemsida som Agell startade uppdateras knappt och det mesta verkar gå på tomgång. Förhoppningsvis jobbar de i det dolda och fokuserar sig på uppgiften istället för att uppdatera hemsidan.

För övrigt 2: Christine Shürrer dömdes helt riktigt till livstids fängelse (och utvisning på livstid) för mord på två barn och mordförsök på deras mamma i Arboga av en enig hovrätt. Dessutom var domen riktigt välskriven. Bra jobbat, nu kan förhoppningsvis den drabbade familjen få lite lugn och ro.

Dagens slogantips: Slopa preskriptionstiden!

torsdag 12 februari 2009

Bloggsjukan

BitterBertil har drabbats av bloggsjukan.

Till en början är det kul att skriva och man inbillar sig att någon vill läsa det man skriver. Efter ett tag går det över till att handla om ett inbillat tvång att skriva. Efter ytterligare ett tag försvinner motivationen för att till sist sluta i pannkaka utan nya inlägg överhuvudtaget.

Till mig själv: Skämmes ta mig fan!

Dagens mattips: Ärtsoppa och pannkakor till lunch och Spaghetti och köttfärssås till middag.