Vad är oskulden värd?

I september ska Attunda tingsrätt ta upp ett skadeståndsmål som handlar om huruvida staten ska betala skadestånd eller inte till de två läkare som blev frikända i en av de mest uppmärksammade fallen i svensk kriminalhistoria. Styckmordet på Catrine DaCosta 1984.

Läkarna frikändes alltså från att ha mördat daCosta. Tingsrätten fick dock den inkompetenta idén att påstå i domskälen att det kunde bevisas att de hade styckat kroppen. Eftersom det brottet, brott mot griftefrid, hade preskiberats kunde de dock inte dömas för det.

Detta infall från rätten startade en fars som pågår än idag. Läkarna som självklart inte ville bli kallade likstyckare i domskälen till en friande dom överklagade naturligtvis. Problemet med en friande dom är att den inte kan överklagas av den eller de som frias. Trots detta blev läkarna av med sina läkarlegitimationer p.g.a. de friande domskälen eftersom socialstyrelsen ansåg att det inte gick att ha likstyckare som läkare.

Allt detta hade man kunnat leva med om det var så att läkarna var skyldiga till styckningen och bara friades från mordet i brist på bevis. Nu är det min fasta övertygelse att läkarna är helt oskyldiga till både mord och styckning. Jag har studerat det här fallet noga och under en längre tid och det finns ingen med lite insyn i fallet och normalbegåvning som fortfarande tror på deras skuld.

Frågan är nu alltså hur mycket deras oskuld är värd?

Faktum är att de har fått sina liv förstörda genom åratal av misstag av olika myndigheter. Dessutom har myndigheterna av någon anledning konstant under alla år vägrat rätta till dem trots att de fått ett antal chanser. Mitt i allt det här finns också Catrine daCostas anhöriga som aldrig fått chansen att se någon dömd för mordet p.g.a. någon märklig prestige inom olika myndigheter.

Justitiekansler Göran Lambertz: Ta ditt ansvar och ge läkarna upprättelse. Det har ju för fan gått 24 år!

Dagen humortips: Förundersökningen om mordet på Catrine daCosta.