Bertils Bitterblogg

Reflektioner

2009-10-13T19:27:00.005+02:00

Det har nu snart gått tre månader sedan mitt senaste inlägg. Jag har tappat mycket av intresset för kriminalfall sedan da Costa-fallet preskriberades. Jag gjorde ett försök att komma tillbaka genom att diskutera lite grann på forumet Svenska Mord. Det har inte fungerat något vidare eftersom jag ändå i slutändan sitter och tjatar om da Costa-fallet. De övriga fallen känner jag mig ointresserad av eller så känner jag att jag inte har något att tillföra ämnet. Det här känns tråkigt och jag vill inte bli en person som bara har en sträng på sin lyra. Det blir lätt tjatigt för alla andra då och ordet rättshaverist dyker osökt upp i mångas medvetande.

När det gäller diskussionforum på nätet så tycker jag att de kan vara värdefulla när det gäller att hitta snabb information om aktuella brott. Framförallt eftersom det sitter människor från alla landets skrymslen och vrår och det är alltid någon som bor granne med det aktuella brottet. Tyvärr är de intressanta och värdefulla inläggen ganska sällsynta när det gäller aktuella kriminalfall och ibland går det åt mycket tid åt lite nytta. De allra flesta inläggen är antingen irrelevanta eller upprepningar av tidigare publicerad information.
När det gäller äldre kriminalfall brukar det i regel vara lägre tempo i diskussionen, men i gengäld är det färre inlägg som helt saknar relevans.

Det finns tyvärr vissa saker som återkommer i de flesta ämnen och på de flesta forum och som för min egen del endast är tröttsamt att läsa.
En av dessa saker är de ständiga ropen på hårdare straff som en slags universell lösning på all brottslighet. Det är tydligen bara att låsa in alla brottslingar på livstid så ordnar sig allt.
En annan ständigt återkommande sak är att alla ska trumfa varandra när det gäller att visa mest avsky för gärningsmannen eller gärningsmännen. I mitt tycke tillför dessa till antalet ändlösa inlägg ingenting till diskussionen. Jag tycker att det är betydligt mer intressant att försöka förstå de underliggande orsakerna till ett brott och vilka händelser som lett fram till det än att sitta och skriva eller läsa inlägg som bara innehåller oneliners om gärningsmannens brist på heder.

Med allt det här vill jag bara säga att jag ska försöka skärpa mig och åtminstone ha åsikter om saker och ting. Mats Alm kanske?

Ps. Jag har noterat att det länkas hit från Flashbacks da Costa-tråd. Jag tackar för uppmärksamheten och måste medge att jag följer den med stort intresse. Ds.

Ps2. Blooddust (om du läser det här): Jag varken länkar till min egen blogg i ovan nämnda tråd eller känner någon som gör det. Ds2.

Idag...

2009-07-18T21:28:00.010+02:00

...skulle fallet Catrine da Costa ha preskriberats om inte åklagaren för säkerhets skull lagt ner förundersökningen i förtid redan den 1 juli.

Nu hade det inte spelat någon roll eftersom det är svårt att lösa brott om man inte är intresserad och/eller jobbar med de fall som behöver lösas. Om man dessutom som chefen för kriminalpolisen i Västerort Magnus Sallrot gjorde, nämligen tillsatte en polis som ansvarig för da Costa-utredningen som för länge sedan satt sin heder i pant på att två läkare som inte kan ha något med fallet att göra både styckat och mördat Catrine da Costa, ja då är det snudd på omöjligt att komma någon vart alls i fallet.

Jag hade tänkt att fortsätta min berättelse om da Costa-fallet och hinna avsluta den innan dagens preskription. Nu blev det ju inte så, men min tanke är att skriva klart den ändå även om det nu inte känns som om det är lika bråttom.

Det finns många saker jag undrar över när det gäller det här fallet. Här är några av dem:

1. Varför har polisen just i det här fallet jobbat så hårt för att INTE hitta den skyldige?

Jag vet att Sallrot och hans kollegor inte håller med mig, men alla som inte omfattas av kårandan och har satt sig in i fallet någorlunda ser ett mycket tydligt mönster i polisens handlingar. Undantaget är väl möjligen det försök till nystart av utredningen som följde efter Lindebergs första "Döden är en man" 1999. Det försöket stoppade dock åklagare Bjarne Rosén på ett effektivt sätt.

2. Varför är alla som kämpade för rättvisa åt Catrine da Costa så tysta nu när det står klart att läkarna är oskyldiga?

Om ni som vet med er att ni var med i "upproret" verkligen menade vad ni sa då det begav sig bör ju i rimlighetens namn kravet på rättvisa gälla än idag även om det innebär att ni måste erkänna att ni då drog förhastade slutsatser. Om Catrine blev mördad så blev han (eller hon) som gjorde det aldrig identifierad och dömd. De av er som fortfarande hörs är fortfarande (med några undantag) övertygade om att läkarna är skyldiga. Jag respekterar er för det eftersom ni fortfarande kämpar för rättvisan. Tråkigt nog för er har ni dock FEL och verkar tyvärr inte ha förmågan att ta in annan information än illvilliga rykten och "sanningar" från "vänner och bekanta" som ni bara VET aldrig skulle ljuga eller överdriva saker och ting. Några bevis eller ens vettiga resonemang från någon av er har jag dock aldrig stött på.

3. Hur i helvete tänkte lagman Carl-Anton Spak när han skrev in "konsumentupplysningen" om styckningen i tingsrättens domskäl?

Förmodligen är svaret så enkelt som ren feghet och undfallenhet inför opinionen. Det jag kan ge Carl-Anton beröm för är dock att han lyckades övertyga de andra i rätten om formuleringen. Inte ens lekmännen kan ha känt att det kändes rätt att skriva som de gjorde. Herr Spak måste ha gått många kurser i retorik för att ro hem det där. Om du läser detta Carl-Anton så är mitt tips att försöka bli hedersdoktor vid något universitet för bragden. Jag kan avslöja att det finns andra med kopplingar till fallet som lyckats. Googla på "Björkarnas stad" så får du en ledtråd till var du kan börja leta efter ett villigt universitet.

4. Är det någon som tar Lars Borgnäs på allvar i detta avlånga land?

Om du som läsare svarat ja på den frågan själv råder jag dig att söka hjälp!

Jag återkommer senare med berättelsen om ett misslyckande av gigantiska mått och eventuellt fler frågor som jag undrar över. Använd gärna kommentarsfältet om du kan svara på någon av de fyra ovanstående frågorna.

8 dagar

2009-07-10T13:07:00.008+02:00

Forts...

1985:
Nu dyker "barnets berättelse" upp för första gången. Allmänläkarens snart f.d. fru kontaktar i augusti, efter ett antal misslyckade försök att få sin man åtalad för incest, polisen Eva Graaf och berättar att deras dotter berättat om en hel del hemskheter som har med Catrine da Costa att göra.

Under hösten 1985 berättar mamman om "farbror tomt" som "bibbar" "tanten" eller "Katrin". Hon berättar även om "fotografen" som är med när "Tomt" "bibbar" "tanten". Barnet berättar också om skruvmejslar och sågar och om huvuden i papperskorgar. Eva Graaf, som skött incestutredningen, beslutar sig nu för att kontakta våldsroteln eftersom den här historien kan vara mycket större än en vanlig incestutredning.

Allan Bäckström på våldsroteln bestämmer sig för att förhöra mamman och efter det är snöbollen i rullning. Berättelsen blir efterhand grövre och grövre. Bit för bit byggs en historia om homosexualitet, sadism, sekter, rituella mord och kannibalism upp.

Det man kan tycka är märkligt är att den enda som förmedlade vad barnet sa var mamman och att polisen endast hörde henne om vad barnet sagt istället för att se till att barnet fick berätta för någon objektiv och utbildad person. Det gick t.o.m. så långt att kommisarie Bäckström gav mamman en bandspelare så att hon kunde "förhöra" barnet själv.

För att kontrollera om mamman och hennes berättelse och tolkningar kan vara trovärdiga bestämmer man sig till slut för att använda sig av expertis. Problemet är bara att expertisen inte är objektiv. Trots att det finns en uppsjö av psykologer och psykiatriker att använda väljer man att ge uppdraget åt Margaretha Erixon och Frank Lindblad. Just de två som varit mest inblandade i den tidigare incestutredningen mot allmänläkaren på slutet. De två som inte gillat att han mot slutet av utredningen inte velat delta eftersom han ansåg sig vara oskyldig och eftersom han blivit avrådd från det av sin advokat. De två som hade fått en bra kontakt med mamman, men inte med allmänläkaren. Frank Lindblad som allmänläkaren öppet meddelat att han inte kände något förtroende för under incestutredningen.

Dessa två var bara början på en rad människor som skulle komma att få flera roller i utredningen kring Catrine da Costas död. Ordet jäv verkade ännu inte vara etablerat i Sverige 1985.

Uppdraget till de två jävspersonerna var alltså att bedöma huruvida det var möjligt att barnet vid 1 års ålder hade bevittnat dödandet och styckningen av Catrine da Costa på rättsläkarstationen i Solna sommaren 1984.

1986:
I januari kommer Franks och Margarethas utlåtande. Det slog fast att "styckandet av en människokropp kunde vara en rimlig bakgrund till det barnet förmedlat". De slog också fast att det utifrån barnets (mammans) berättelse verkade som om "tomt" var samma person som obducenten.

I februari förhörs allmänläkaren och han delges misstanke om sexuellt utnyttjande av underårig. Han förhördes också väldigt ingående om obducenten och valda delar av det som dottern påstods ha sagt med hjälp av mamman. Trots att både Bäckström och åklagare Anders Helin öppet deklarerade för allmänläkaren att de trodde att han ljög och att han varit med om att stycka Catrine da Costa så delgavs han ingen misstanke om ytterligare brott.

Sent på kvällen den 28 februari mördas statminister Olof Palme och utredningen gällande Catrine da Costa lades i malpåse.

I augusti förhörs mamman igen på egen begäran. Hon är upprörd över det faktum att det inte händer något trots all enligt henne övertygande bevisning. Hon kompletterar nu dotterns berättelse med uppgifter om att "Tomt" haft tre kranier i sin ägo och att dottern berättat om detta redan innan hon, mamman och Frank Lindblad gjort studiebesök på rättsläkarstationen och sett de tre kranier som obducenten hade uppställda i bokhyllan på sitt arbetsrum. Det faktum att dottern visste detta redan innan besöket användes som ytterligare ett indicium på att hon talade om en verklig upplevelse. Att mamman inte berättat det här förrän nu och att dottern inte känt igen sig vid studiebesöket verkade inte bekymra någon nämnvärt. Det förklarades med att barnet visat upp en "tillkämpad oberördhet" vid studiebesöket. Att mamman inte reagerat och berättat om kranierna när Frank Lindblad innan studiebesöket frågat henne om det var ok för henne att hennes dotter skulle få se tre kranier på Obducentens rum verkade inte heller få någon att reagera. Alla hade ju redan konstaterat att mamman var trovärdig oavsett vad för uppgifter hon presenterade.

Fortsättning följer...

2 månader och 4 dagar

2009-05-14T19:57:00.007+02:00

Den 18 juli 2009, om två månader och fyra dagar preskriberas mordet på Catrine da Costa (om det nu var ett mord).

Den 18 juli 1984 hittades de första säckarna med Catrines kvarlevor och sedan dess har en hel del hänt i ett av Sveriges mest uppmärksammade rättsfall. Det mesta som har hänt är dock inte särskilt smickrande för en del av de inblandade.

I de följande inläggen ska jag försöka återberätta en del av det som har hänt i fallet.

1984:
Delar av Catrines kropp hittas i två omgångar. Först, den 18 juli, hittas två säckar vid Talludden och tre veckor senare två säckar (fyra om man räknar innersäckarna) vid Eugeniavägen. Bl.a. huvud, hals och ett av brösten hittas aldrig.

Den 19 juli får polisen av en kollega ett tips om att det i Södertälje bor en man, Stanislaw G, som den 22/8 1974 i Malmö dödat och styckat en kvinna och dumpat delar av hennes kropp i en container i svarta sopsäckar. Även i detta fall hittas aldrig huvudet trots att polisen vid husrannsakan hittade kroppsdelar på Stanislaws balkong insvept i plast. Stanislaw är styckmästare till yrket och är villkorligt frigiven från ett fängelsestraff när han döms till rättspsykiatrisk vård för grov misshandel samt vållande till annans död den 11/3 1975. Tre år senare är han inte inlåst och passar då på att med kniv rånmörda två personer i Ystad och döms pånytt till sluten psykiatrisk vård. 1983 släpps han ut från Sidsjöns mentalsjukhus och bosätter sig i Södertälje. En månad efter tipset förhör polisen Stanislaw, men väljer att inte gå vidare och undersöka hans bil eller lägenhet trots att hans f.d. sambo berättat att Stanislaw hotat att döda henne och trots att han varit en frekvent kund på Malmskillnadsgatan där Catrine jobbade.

Polisen kartlägger Catrines bekantskapskrets och hittar där några intressanta namn. En av dessa är en man som kommer att kallas "arkitekten". Det visar sig att Catrine bott hos arkitekten på Östermalm från och till. Arkitekten berättar också för polisen att han släpper av Catrine i Kungsträdgården på förmiddagen den 10 juni, på pingstdagen. Detta visar sig få betydelse i utredningen och åtalet, men kanske inte riktigt som polisen har tänkt sig eftersom man glömmer bort arkitektens vittnesmål, vilket stjälper hela den första gärningsbeskrivningen åklagaren har i åtalet några år senare. I den hävdas det nämligen att Catrine mördades på pingstafton, alltså dagen före arkitekten släppte av henne i Kungsträdgården.

En annan man som kontrolleras i utredningen är en finsk bilmekaniker som också lät Catrine bo hos honom periodvis. Det görs också en husrannsakan i hans lägenhet som dock inte för utredningen framåt.

En äldre man i Ösmo, som var bekant med den finske bilmekanikern, berättade senare i förhör att Catrine ringt honom några dagar efter pingsthelgen. Denna uppgift försvann också i allt annat, vilket kan förklara att polis och åklagare i de kommande rättegångarna utgick ifrån att Catrine mördades på annandag pingst.

Innan obducenten och allmänläkaren kommer in i bilden finns det ett annat läkarspår som består i att Catrine i sin adressbok hade ett antal läkare uppskrivna (dock ej obducenten eller allmänläkaren). Dessa läkare visade sig skriva ut läkemedel åt Catrine. Oftast i utbyte mot sexuella tjänster. Läkarna i adressboken verkade dock inte ha med Catrines död att göra.

I augusti 1984 kopplar polisen för första gången ihop obducenten med Catrine da Costa. Detta efter ett tips från hans tidigare svärfar. Detta tips startar en kedja av händelser som leder fram till en skandal utan dess like och så många felaktiga beslut från utredare och myndigheter som i eftertankens kranka blekhet får vilken person som helst med normalbegåvning att tvivla på att det kan vara sant.

Under vintern 1984 kommer en åkeriägare på att en av hans lastbilar under sommaren fraktat bort en mycket illaluktande container med trädgårdsavfall från en parkeringsplats vid Eugeniavägen. Innehöll den månne resterna av Catrines kropp? Polisen försöker förgäves hitta avfallet på Ullnatippen i Täby där containern tömts på sitt innehåll.

Fortsättning följer...

Da Costas banemän?

2009-04-03T20:54:00.003+02:00

I juni 2008 skrev jag ett inlägg som hette "Vad är oskulden värd?". Nyligen fick jag en anonym kommentar att fallet var glasklart och att svaret på hela gåtan gick att finna i de tidiga polisförhören. På förfrågan preciserades detta närmare till att männen som omnämns i Anders Agells resningsansökan under punkt 6.2 är de skyldiga.

Säga vad man vill om denna teori, men en sak är säker. Den är mer trolig än att det är läkarna som är skyldiga.

På sidan 33 i resningansökan hittar ni punkt 6.2. Läs gärna och återkom med kommentarer.

Ni hittar resningsansökan genom att följa denna länk: http://www.andersagell.se/pdf/AA_Styck_Resning_02_resningsansokan_030923.pdf

Lars Borgnäs

2009-03-20T18:58:00.007+01:00

Jaha, så var han igång igen. Suck!

Med han menar jag förstås den s.k. reportern Lars Borgnäs, mannen som verkar ha vigt sitt liv åt att smutskasta och förfölja en av de två läkare som felaktigt utpekades som styckmördare på 80-talet.

När hans bok "Sanningen är en sällsynt gäst" kom ut i maj 2004 handlade den inte om hans tv-reportage som man skulle kunna tro med tanke på titeln, utan om (det förmodade) mordet på Catrine da Costa.

I boken pekar han inte bara ut den s.k. obducenten som Catrines mördare, han vill också göra gällande att obducenten är en seriemördare som mördat prostituerade längs E4:an. Obducenten ska också enligt Borgnäs ha valt ut offer med namn som liknar namnen på Jack the Rippers offer. Till skaran offer räknar den fantasifulle Borgnäs även obducentens fru Ann-Cathrine. En liten detalj i sammanhanget som Borgnäs bortser ifrån är dock att hon inte blev mördad utan tog livet av sig.

Sedan boken kom ut har Borgnäs med jämna mellanrum, förmodligen när han ansett att det varit för tyst, vevat sina anklagelser något varv till i diverse framträdanden. Det ena pinsammare än det andra. Nu är det alltså dags igen. Den här gången genom ett debattinlägg på Aftonbladet Debatt. Läs skräpet här om du har lust.

I artikeln har visserligen Borgnäs vett nog att inte ta upp självmordet eller ens antyda att obducenten ska vara skyldig till morden längs E4:an. Han tar dock inte tillbaka något han tidigare sagt, vilket jag tolkar som om att han har sin gärningsman klar. Att de mord han tar upp (de på Annika Nordberg, Elisabeth Jansson och Catrine da Costa) är de enda olösta prostitutionsmord i Stockholm mellan 1982 och 1984 tolkar Borgnäs som att det måste vara frågan om samma mördare (!). Det tillsammans med att kropparna hittades i närheten av E4:an, att ett föremål hittades i närheten av kropparna samt att dödsorsaken i alla tre fall var svårt att fastställa gör att det tydligen inte går att dra någon annan slutsats att vi har med en svensk Jack Uppskäraren att göra.

Att det var olika föremål i alla tre fall (en väska, en BH och en handduk) är mindre viktigt enligt Borgnäs. Även det faktum att kropparna hittades i totalt olika tillstånd, en påklädd, en avklädd och en styckad, verkar inte heller viktigt.

Min fråga till Borgnäs, som verkar sjukligt fixerad av att misskreditera obducenten, får efter en stunds funderingar bli:

Vad gjorde du den 15 juli 1982, den 21 december 1982 och runt pingst 1984?

Dagens tips: Lita inte på programmet Uppdrag Granskning och framförallt inte på en av deras reportrar.

Förälskelse

2009-02-20T19:50:00.003+01:00

Att vara förälskad i någon kan vara fantastiskt!

Du tänker ständigt på den person du är förälskad i. Du kan knappt jobba för att du hela tiden distraheras av tankar på din kärlek. Du hoppar omkring på små rosa moln hela dagarna och alla världens bekymmer tycks vara som bortblåsta. Du pratar inte om något som inte har med din älskling att göra.

Problemet är bara att INGEN BRYR SIG! Förmodligen är du den enda i hela världen som ser din älskling på samma sätt som du gör. Du är helt ensam om att tänka på personen i fråga hela tiden. Inte ens personen själv gör det eftersom vederbörande om du har tur tänker på dig istället.

Tänk dig själv om någon som du känner t.ex. inte skulle prata om annat än låt oss säga Göran Hägglund. Hur kul skulle det vara? Även om du var Kristdemokrat av hela ditt hjärta skulle du garanterat vara äckligt trött på att ens höra hans namn efter ett tag.

En vädjan till alla nykära och förälskade:

Var gärna det, MEN HÅLL DET FÖR ER SJÄLVA!!! Jag är visserligen bitter per definition, men jag lovar att det är fler än jag som är urleda på allt dravel som omger oss.

Dagens tips: Håll er ifrån begravningar. De är sorgliga.

Fallet som Polisen glömde

2009-02-18T22:09:00.010+01:00

Vad är det som gör att Polisen vägrar att ens försöka lösa (det förmodade) mordet på Catrine da Costa 1984?

Det mest sannolika svaret är tyvärr att Polisen idag, snart 25 år senare, fortfarande inte vill erkänna tidigare misstag. Det vore ju pinsamt om någon person som de för en massa år sedan p.g.a. inkompetens alldeles för lättvindigt avfärdade nu visar sig vara skyldig. Ett fall som snart preskriberas ska det naturligtvis inte grävas i eftersom det då kan dyka upp en hel del obehagliga sanningar och överraskningar. Tänk om någon gammal kollegas namn skulle dras i smutsen så här långt efteråt, hur skulle inte det kännas för den stackaren?

Jag kan inte se någon annan förklaring till Polisens (och åklagarens) senaste bidrag till utredningen, beslutet att INTE begära ut den s.k. polske slaktarens (Stanislav Gonerkas) vävnadsprover från Huddinge Sjukhus. HS hade ju den dåliga smaken att säga nej till Polisens försiktiga förfrågan och då blev uppgiften att begära ett beslut från åklagaren ett alldeles för högt berg att bestiga. Det paradoxala är dessutom att Gonerka långt ifrån är en självklar kandidat som gärningsman. Alltså har Polisen förmodligen inget att förlora på att utreda slaktaren, snarare tvärtom eftersom de då kan påsta att de är intresserade av att lösa fallet med ett visst mått av gott samvete.

Det smärtar mig att behöva vara den första som uttrycker denna självklarhet men jag är tvungen:

Chefen för kriminalpolisen i Västerort och tillika den som ansvarar för utredningen av da Costa-fallet, Magnus Sallrot, måste vara den mest lata polis som just nu innehar en hög befattning inom myndigheten. Om du inte tycker att det är roligt att arbeta och allt känns tråkigt ska du gå i pension! Släpp fram någon som är intresserad av att tjäna samhället och rättvisan istället. Du är pinsam!

Chefsåklagare Peter Claesson, som för övrigt också borde gå i pension om han inte vill jobba, är nu JO-anmäld av en privatperson för att han inte gått vidare med DNA-analysen av den polske slaktaren. Helt rätt! Läs mer om detta här.

VARFÖR ska det vara så svårt att skänka de anhöriga till Catrine, de oskyldiga läkarna och alla andra som engagerat sig i fallet under alla dessa år lite sinnesro? VARFÖR??

För övrigt så saknar jag Anders Agell. Det märks att intresset för skadeståndsmålet har svalnat hos läkarnas ombud. Den hemsida som Agell startade uppdateras knappt och det mesta verkar gå på tomgång. Förhoppningsvis jobbar de i det dolda och fokuserar sig på uppgiften istället för att uppdatera hemsidan.

För övrigt 2: Christine Shürrer dömdes helt riktigt till livstids fängelse (och utvisning på livstid) för mord på två barn och mordförsök på deras mamma i Arboga av en enig hovrätt. Dessutom var domen riktigt välskriven. Bra jobbat, nu kan förhoppningsvis den drabbade familjen få lite lugn och ro.

Dagens slogantips: Slopa preskriptionstiden!

Bloggsjukan

2009-02-12T22:03:00.002+01:00

BitterBertil har drabbats av bloggsjukan.

Till en början är det kul att skriva och man inbillar sig att någon vill läsa det man skriver. Efter ett tag går det över till att handla om ett inbillat tvång att skriva. Efter ytterligare ett tag försvinner motivationen för att till sist sluta i pannkaka utan nya inlägg överhuvudtaget.

Till mig själv: Skämmes ta mig fan!

Dagens mattips: Ärtsoppa och pannkakor till lunch och Spaghetti och köttfärssås till middag.

Små lätta överdrifter

2008-12-31T14:46:00.004+01:00

Nu har vår kära "The Sun-wannabe", aftonbladet, gett sig på det mindre smickrande konststycket att försöka överdriva en historia mer än de engelska tabloidtidningarna. I det här fallet verkar det faktiskt som om de har lyckats.

Liverpools lagkapten Steven Gerrard var i söndags kväll ute och firade lagets storseger mot Newcastle (5-1). På ett uteställe hamnade Gerrard i bråk med en ställets DJ, Marcus McGee, när McGee inte ville spela något med Phil Collins. Enligt vittnen knuffade McGee till Gerrard som då satte upp armen och träffade McGee i ansiktet med armbågen. Enligt samma vittnen gick sedan Gerrard omedelbart därifrån. Efter detta hoppade Gerrards vänner på McGee och en av dem slog/kastade ett glas på McGee. Några vittnen menar att Gerrards inlandning i bråket mer kan liknas vid självförsvar.

Nåväl, detta vill nu aftonbladet få till att det är otroligt att Gerrard nu får spela både i Premier League och i landslaget trots att han riskerar 5 års fängelse (maxstraffet för det han kommer att bli åtalad för).

Jag menar att det är en direkt LÖGN. Gerrard riskerar INTE att dömas till 5 års fängelse för den incident han var inblandad i.

Aftonbladet lyckades också i början av det här fallet rapportera om att McGee var allvarligt skadad trots att de engelska tabloiderna talade om "minor facial injuries".

Jag gratulerar alltså aftonbladet till att ha lyckats med att överdriva en historia mer än deras värsta engelska motsvarigheter! Läs tramset här förresten om ni vill.

Dagen tips: Smäll inte av er fingrarna!

Stiltje

2008-12-27T23:01:00.004+01:00

Efter att ha varit inaktiv i över en månad p.g.a. kraftig motivationsbrist ska jag nu försöka skriva några rader igen.

I styckordsfallet har det framförallt hänt två saker:

Det första är att prof. Anders Agell avlidit efter en tids sjukdom. Det är förstås inte bra för de oskyldigt anklagade läkarna i deras skadeståndstalan mot staten. Nu återstår det att se hur de två ersättarna för Agell klarar sig i skadeståndsmålet.

Det andra som hänt är att rykten gör gällande att polisen nu tänker testa den polske slaktarens DNA mot hårstråna som hittades tillsammans med Catrines hårstrån på en handduk som hittades i samband med ett av fynden av säckarna med Catrines kvarlevor.

Alltid något!

När det gäller det uppmärksammade Arbogafallet så är jag som jag tidigare skrivit övertygad om att tyskan är skyldig till mord i två fall och mordförsök i ett fall. Jag är dock inte lika övertygad om att hon faktiskt döms i HR. Jag tror att det hänger på hur HR bedömer Emmas vittnesmål, om hennes minnesbilder kan vara genuina eller inte. Egentligen handlar det alltså om vilken expert rätten fäster störst tilltro till. Borg eller Christiansson? Läkare eller psykolog? Min egen högst ovetenskapliga gissning när det gäller en fällande dom eller inte säger 70-30 till tyskans nackdel. Den som lever får se...

Dagens boktips: Alexandramannen

Stackars Posten

2008-11-22T10:49:00.003+01:00

Läser på Aftonbladets hemsida att Postens VD nu avstår sin lön efter kritik från media och allmänhet. Visserligen hade han en snuskigt hög lön som inte går att försvara hur bra han än må vara, men jag kan inte låta bli att reflektera över några saker:

Hur kul kan det vara att vara anställd i ett företag som alltid får skit från media och allmänhet vad det än handlar om?

När VD hade för hög lön blev det storm och nu när han avstår helt från sin lön så gnäller många ändå! När jag läser kommentarerna till artikeln så verkar de flesta tycka att Lars G är girig eller dum i huvudet ändå. Alternativt att Posten är dumma i huvudet. Kan någon förklara på vilket sätt Posten ska sätta sin VD-lön för att folk ska vara nöjda? Förmodligen skulle väl Posten avstå VD och bara satsa på brevbärare för att folk skulle vara nöjda. Fast det skulle nog inte heller hjälpa eftersom då folk skulle bli avundsjuka på brevbärarna för att de slapp ha en VD och för att de hade för höga löner.

På tal om brevbärarna så blev folk i storstäderna förbannade när Posten vill förbättra brevbärarnas arbetsmiljö genom att införa fastighetsboxar. Det gick inte eftersom folk vägrade acceptera att brevbärarna har ett tungt arbete. De går ju bara omkring och delar ut kärleksbrev hela dagarna. Hur jobbigt kan det vara? Det måste ju vara mycket jobbigare för var och en att gå ner till sin egen farstu för att hämta posten.

Dessutom ansåg folk i allmänhet och fastighetsägarna i synnerhet att boxarna bara skulle ge Posten stora pengar i vinst. Att de eventuella pengar Posten skulle tjäna på kort sikt att det blev boxar överallt skulle tillfalla skattebetalarna eftersom de äger Posten var ingen som tänkte på.

Ibland är folk i det här landet så otroligt korkade att det är synd om dem. Jag tror att många skulle vara jätteglada om Posten gick med brakförlust varje år och tvingades bli beroende av statliga bidrag för att gå runt. Att det skulle drabba dem själva som skattebetalare skulle de nog inte ens förstå.

Dagens tips: Deportering av tröga gnällspikar till Grönland

Sture Bergwall aka Thomas Quick

2008-11-20T19:54:00.005+01:00

Så har det då äntligen hänt. Jag pratar inte om någon dansbandslåt utan om att Thomas Quick nu tagit tillbaka sina morderkännanden.

Att Quick är en mytoman har nog inte undgått så många och att han nu tar tillbaka sina erkännanden beror nog helt enkelt på att han inte längre fick någon uppmärksamhet där han satt och ugglade på Säter. Nu riktas återigen medias ljus på den gode Thomas och han får chans till ytterligare en föreställning.

Tyvärr har det genom åren funnits några som trott på Quicks tokerier och lögner. Bland dessa finns utredare hos polisen, en numera överåklagre vid namn Christer van der Kwast, JK Göran Lambertz och några tingsrätter.

Ni som följt bloggen har säkert redan konstaterat att jag inte är så imponerad av Göran Lambertz. Det här fallet har han tidigare granskat noga och kommit fram till att domarna mot Quick var "i det stora hela mycket gedigna och välmotiverade". Läs mer om han och hans fränders insatser i fallet här om ni vill.

Lambertz har nu alltså visat klassen igen! Han måste vara en perfekt JK för de som vill dölja statens misstag eftersom han inte lyckas komma till rätt slutsats någon gång som det verkar. Staten kan alltså lugnt luta sig tillbaka och vänta på ännu ett frikännande i avdelningen justitiemord.

Dagens tips: Hitta åtta riktiga mördare.

Epilog

2008-11-09T13:54:00.004+01:00

Då har jag alltså berättat sagan om Catrine och om hur hennes öde påverkade Sverige. Sagan är förstås överdriven på vissa ställen, men faktum är att Catrines öde blev inte bara hemskt för henne själv, utan även för en hel del andra inblandade.

Catrines öde var hemskt för i första hand henne själv. Ingen förtjänar att drabbas av det hon drabbades av.

I andra hand var Catrines öde hemskt för hennes anhöriga och vänner. Inte nog med att Catrine utsattes för ett hemskt brott. Den eller de som gjorde det har aldrig hittats p.g.a. en hel rad felaktigheter. Det måste vara en hemsk vetskap för de anhöriga.

I tredje hand var Catrines öde hemskt för de två läkare som kom att misstänkas för mord och styckning. Båda var och är helt oskyldiga, men blev inblandade p.g.a. en bitter f.d. svärfar och en bitter f.d. hustru. När cirkusen var igång gick den inte att stoppa. Till pöbeln anslöt sig en karriärsugen rättsmedicinare, ett antal "vittnen", polisutredare, åklagare, kulturelit, media och allmänhet för att nämna några. Dessa läkare har fått sina liv förstörda och trots att ingen insatt idag tror att de är skyldiga är det många som förvägrar dem rättvisa.

I fjärde hand var Catrines öde hemskt för den vid tiden för brottet lilla flicka som är dotter till en av läkarna. Hon har utnyttjats i den här historien på ett hänsynslöst sätt av sin mamma. Hon har inte heller fått träffa sin pappa på nästan 25 år.

I femte hand var Catrines öde hemskt för alla de som vet att de gjort bort sig kraftigt och är för små och fega för att erkänna det. Stackare!

Det finns inga vinnare i den här soppan utom möjligtvis den/de som är skyldiga till det som hände Catrine (om vederbörande är i livet). Det är dags att ge läkarna upprättelse och försöka lösa brottet på allvar nu!

Dagens tips: Födelsedagsfest hos en fantastisk flicka.

Kapitel 8: Efterspel

2008-11-08T23:34:00.008+01:00

Trots att rättvisan redan hade segrat vägrade de två läkarna att ge upp. De försökte med alla till buds stående medel att få folk att tro att de var oskyldiga. De försökte också att få resning i legitimationsärendet. Naturligtvis fick de inte det, men det visade sig att vissa lättlurade idioter gick på deras historia och det skrevs t.o.m. en bok i vilken det påstods att de var utsatta för ett justitiemord. Vilket trams!

Varför i hela friden skulle en man som helt uppenbart var en sexuell sadist (med tanke på alla tidningsskriverier) och en man som utnyttjat sin dotter sexuellt (även om domstolarna tyckte något annat) vara oskyldiga? En del verkar tro att vissa är oskyldiga bara för att det saknas bevis. Bokens författare måste vara den mest blåögde mannen i världshistorien!

Som tur var kom det ut en annan bok några år senare som på ett betydligt mer trovärdigt sätt kom fram till att en av läkarna måste ha mördat fler och dessutom på ett hemskt och utstuderat sätt följt i Jack the Rippers fotspår genom att hitta offer med liknande namn. Äntligen någon som såg klart och genomskådade Sveriges genom tiderna värsta förbrytare.

Tyvärr verkade dock ändå fler och fler tro på allt trams om läkarnas oskuld och det började skrivas mer och mer lögner i tidningar och andra medier. Bland annat ställde två gamla kompisar från Fagerhult upp för monstren. De påstod t.o.m. att ett vittne hade begått mened och borde åtalas. Till slut verkade det t.o.m. så att polisen inte längre trodde på deras skuld. Det visade sig nämligen att några hårstrån som hittats på en handduk som kunde kopplas till Catrine och mordet inte tillhörde någon av läkarna. Det visade sig också att de fragment av fingeravtryck som hittats på fyndsäckarna inte matchade någon av läkarna. Som om det skulle bevisa något? Vem som helst kunde väl ha lämnat fingeravtryck och hårstrån på säckarna och på mordplatsen utan att för den skull ha något med mordet att göra?

Till råga på allt ställde en känd professor i juridik upp gratis för att hjälpa läkarna. Först försökte han få resning igen i legitimationsärendet och sedan slog han alla rekord i dumhet när han ville att läkarna skulle få mångmiljonbelopp i skadestånd för att de skulle blivit orättvist behandlade under många år. Som tur var JK inte beredd att ge vika för trycket från professorn utan tog värvning i förnuftets armé och bestred deras skadeståndstalan.

Ännu till denna dag har denna modige man (JK) lyckats hålla ondskan stången.

Snipp, snapp, snut och så var sagan slut.

Dagens mattips: Pepparbiff och potatisgratäng.

Kapitel 7: Nya idéer

2008-11-07T22:15:00.004+01:00

Efter bakslaget i tingsrätten fick Socialstyrelsen en idé. Eftersom rätten skrivit in i domskälen att läkarna hade styckat Catrines kropp borde det gå att dra in deras läkarlegitimationer trots att de friades.

De anmälde läkarna till HSAN och det visade sig att de hade haft rätt. HSAN drog helt riktigt in legitimationerna. Någon idiot som kallade sig ordförande och en av ledamöterna reserverade sig mot beslutet, men vad hjälpte det? Självklart överklagade de bångstyriga läkarna beslutet till kammarrätten.

Otroligt nog gav kammarrätten tillbaka legitimationerna eftersom omröstningen hos domarna slutade 2-2 och då skulle man tydligen hellre fria än fälla. Skandal!

Som väntat lät inte reaktionerna på att läkarna nu skulle börja jobba igen vänta på sig. När en polis och några prostituerade nu dessutom berättade att obducenten direkt började leta efter nya offer på Malmskillnadsgatan var måttet rågat. En snöboll var nu i rullning och snart skulle det börja blåsa upp till folkstorm.

Som tur var så fanns det några som vågade säga sanningen. En av dessa saningssägare var Dagens Eko som direkt efter att läkarna fick tillbaka sina legitimationer offentliggjorde deras namn så att allmänheten fick veta vilka de inte skulle gå till om de behövde en läkare. En orädd tidning var SvD som publicerade både namn och bild så att alla skulle känna sig säkra.

Socialstyrelsen insåg nu att detta inte fick glida dem ur händerna och anlitade därför en riktigt bra advokat som skulle hjälpa till med överklagan till regeringsrätten. Det blev en halv seger eftersom regeringsrätten återförvisade målet till kammarrätten och krävde att de skulle göra en bevisvärdering på nytt precis som i brottmål när det gällde styckningen. Nu var det bara att hålla i sig igen för nu skulle det bli åka av igen.

Rättegången blev en riktig cirkus och kantades av demonstrationer och annat som hörde till när det handlade om viktiga och principiella frågor som klass och kön. Efter diverse skandaler och tvära kast blev det så äntligen klart. Legitimationerna drogs in för gott!

Rättvisa!!!

Fortsättning följer...

Dagens lästips: "Styckmordet i Halmstad", skriven av Marcus Noréns pappa.

Kapitel 6: Kvarnarna mal vidare

2008-11-03T22:35:00.002+01:00

Den nya rättegången började hoppfullt.

Två f.d. arbetskamrater till Catrine vittnade om hemskheter som kunde kopplas ihop med de två läkarna. En av dem hade t.o.m. fört dagbok som tog upp mycket om Catrine och hennes två vidriga läkare till kunder. Som tur var hade hon antecknat väldigt noga när det gällde händelserna kring läkarna. Catrine hade varit mycket uppskakad av dem och därför hade arbetskamraten lagt dem på minnet och skrivit ner allt Catrine berättade om dem i sin dagbok. Det var naturligtvis synd att hon inte hade berättat allt det här från början istället för att lämna helt andra uppgifter. Då hade det nog inte funnits några tvivlare till hennes vittnesmål som det fanns nu. Vilken tur då att själva dagböckerna dök upp nu lagom till den andra rättegången så att de eventuella tvivlarna kunde tystas.

Egentligen var det nog bra att rättegången gjordes om eftersom alla vittnen nu hade hunnit tänka efter. Det gjorde att alla nu var säkrare på sin sak och kunde lämna mer detaljrika berättelser än vid förra rättegången. Det dök också upp nya vittnen som alla nu hade fått den extra betänketid de behövde för att ställa upp för sanningen.

Den här gången visades även några filmer ut obducentens fläskiga videosamling upp för allmän beskådan. Tydligen hade han tillsammans med sin fru betygsatt filmerna. Det var nu uppenbart för alla vad han gillade att se, nämligen våldsporr! En av filmerna hette tydligen "The house by the cemetery". Vad för en sjuk stackare njöt av en sån film?

I övrigt lades alla överväldigande bevis fram precis som förra gången. Nu var det bara att vänta in livstidsdomen.

Till allas stora förvåning friades de båda läkarna för mord. Allmänläkaren friades dessutom från inceståtalet. En klen tröst i sammanhanget var att rätten ansåg det vara bevisat att läkarna styckat kroppen. Det brottet var nämligen redan preskriberat, vilket de kunde tacka den mördade statsministern för. Det gjorde att de inte kunde straffas för det och därför frikändes helt.

Rätten skämde ut sig helt när de påstod sig inte kunna bevisa att Catrine ens blivit mördad och därför inte kunde fälla för mord.

Skandal, rättsröta, justitiemord, rättshaveri, galenskap, mutbrott, maktmissbruk, jäv, m.m. m.m. Orden för att beskriva det som just hänt räckte inte till. Hur kunde detta ske i en rättsstat som Sverige?

Fortsättning följer...

Dagens tips: Ha tålamod.

Kapitel 5: Rättvisans kvarnar

2008-11-01T13:52:00.007+01:00

Skulle rättvisan klara av det alla andra redan gjort, nämligen att finna de två läkarna skyldiga till mordet på Catrine? Frågan var väl egentligen inte vad de som dömde själva trodde eller visste. Det var snarare en fråga om det formella höll. När det gällde påföljden så var allt annat än livstids fängelse en stor skandal. Bara att det hade gått 3,5 år från mordet till rättegången var en skandal. Visserligen hade statsministern mördats under tiden, men ändå.

Själva rättegången följdes av alla hemma i stugorna och på plats. Tidningsläsarna kastades mellan hopp och förtvivlan när det ena vittnet efter det andra radade upp sig med blandade resultat. Ena dagen var allt frid och fröjd, som när ett fotohandlarpar avslöjade att vidrigheterna hade fotograferats och lämnats in för framkallning av en av de iskalla mördarna. Stackarna i fotoaffären drömde ju mardrömmar i månader efteråt. Andra dagar var det värre, som när Socialstyrelsens rättsliga råd gick emot den eminente och sanningssökande rättsläkarens obduktionsutlåtande, hur vågade de?

Rättegången hade allt. Spänning, dramatik, vidrigheter och känslor, allt blandades ihop till en enda stor röra som massmedia tappert försökte reda ut och förklara för sina läsare, tittare och lyssnare.

Ett av de små problem åklagaren hade att brottas med var att det visade sig att Catrine inte blev mördad den dag han räknat med från början, pingstaftonen. Det visade sig att hon setts till dagen efter på förmiddagen. Problemet med den dagen var att en av monstren hade ett vattentätt alibi den dagen, nämligen att han varit tillsammans med sin trovärdiga fru. Då återstod bara en dag, annandag pingst. Den dagen hade ingen av de åtalade alibi mellan sen förmiddag och eftermiddag. Alltså måste de ha begått brottet under den tiden! Visserligen lite kort om tid, c:a två timmar, men bara för att de var onda behövde de ju inte vara långsamma.

Precis som förväntat blev de förklarade skyldiga till mord och skulle genomgå en rättspsykiatrisk undersökning (som om det krävdes ett geni för att veta vad den skulle komma fram till). Nu var det bara att hoppas på att de ändå skulle anses tillräckligt friska i lagens mening för att få dömas till de som de förtjänade, nämligen livstids fängelse.

Nu visade det sig att de som dömde inte fick prata om domen innan den formellt sett fallit. Larvig regel eftersom det i det här fallet inte rådde några som helst tvivel om vad som var rätt och fel. Tyvärr lät nämndemännen sig intervjuas i en stor kvällstidning och hela rättegången fick tas om!

Den största skandalen i svensk kriminalhistoria var ett faktum!

Fortsättning följer...

Dagens tips: En tur till Uppsala.

Kapitel 4: Ännu en mördare hittas

2008-10-30T17:27:00.003+01:00

Knappt hade Sverige hunnit andats ut förrän ännu en ondskans budbärare kom fram i ljuset. Även denna gång var det en vaken och orädd medborgare som rusade till samhällets räddning.

Den onde var en man som alldeles uppenbart hade börjat sin brottsliga bana med att förgripa sig på sin mycket unga dotter på dryga året. Dagis uppmärksammade den onde mannens fru, tillika barnets mamma, på att det kunde vara något som inte stod rätt till. Mamman hade under en tid också misstänkt det och fick nu sina misstankar bekräftade. Att några övergrepp inte kunde bevisas och att experterna inte trodde på henne gjorde henne naturligtvis bara mer fokuserad på att sanningen skulle komma fram. Det var nu dags att skiljas och hon skulle minsann se till att den onda aldrig mer fick träffa dottern.

När hon sett sanningen i vitögat föll allt på plats. Hon förstod helt plötsligt vad dotterns joller betydde och hon kunde tolka allt i dotterns beteende efter vad hon nu visste. Att hon inte sett det tidigare! Att polis och experter inte tog henne på allvar var helt otroligt, hur skulle hon göra för att avhjälpa detta problem?

Som tur var så publicerade en av kvällstidningarna bilder på kvinnor som blivit mördade, däribland Catrine, vilket gjorde att den sista biten föll på plats. Dottern kände igen bilden på Catrine och nu började den färdiga bilden att klarna mer och mer. Dottern berättade nu, på sitt speciella språk, att pappa och den hemska obducenten som det stått om i tidningarna hade dödat Catrine. Hon passade också på att berätta så mycket detaljer om mordet att det nu borde vara bortom allt rimligt tvivel att det verkligen var som dottern sa. Dessutom var ju mannen också läkare precis som obducenten och den som ville få det till en slump var uppenbart alldeles för dum för sitt eget bästa.

Tänk om mamman inte hade haft en så klok och välutvecklad flicka som kunde berätta om mordet och hur det hade gått till. Då hade de onda männen förmodligen kommit undan med det avskyvärda brottet.

Sverige kunde återigen andas ut och glädjas åt ytterligare en självuppoffrande hjälteinsats.

Fortsättning följer...

Dagens tips: nässpray och snytpapper

Kapitel 3: En mördare är funnen

2008-10-28T21:36:00.004+01:00

Vem var nu denna mördare inom de egna leden? Enligt mannen som kom in på polisstationen var det en obducent som inte bara hade mördat Catrine utan även sin egen fru. Mordet på frun hade han dessutom skickligt maskerat som ett självmord. Mannen visste hur det låg till eftersom han var far till den mördade frun och visste därför att dottern aldrig skulle ta sitt liv. Obducenten var inte bara ond, han var även slug, varnade pappan. Det ville till att polis och åklagare frammanade all sin yrkesskicklighet för att få honom fälld.

En del av poliserna hade alltid känt att det var något skumt med den där obducenten och nu hade de alltså fått sina misstankar bekräftade. Egentligen hade de vetat det hela tiden!

Problemet var bara att hitta bevisen. Det fanns ju ingenting förutom pappans utsago som tydde på att obducenten var skyldig. De fick helt enkelt se till att hitta människor som kunde styrka deras tes. De tog med kort på den misstänkte och några andra figurer och visade runt på Catrines arbetsplats på Malmskillnadsgatan. Det dröjde inte länge förrän ryktet hade spridits att det var mannen på bild nummer fyra som mördade Catrine. Nu hade de honom fast!

Nu när de ändå hade bevisat att han var skyldig skulle de passa på att sätta honom på plats och visa att samhället tar avstånd från ett sådant monster som han bevisligen var. Dessa monster greps bäst offentligt så att alla kunde se vem som inte var önskvärd i samhället. Eftersom de visste att obducentens jobb var viktigt för honom hämtades han på arbetsplatsen i Solna. Den svenska polisens status i omvärldens och allmänhetens ögon borde nu rätteligen höjas kraftigt. Sverige var nu åter en säker och trygg plats på jorden.

Fortsättning följer...

Dagens humortips: Interpellationsdebatt i riksdagen med infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Kapitel 2: Jakten på en mördare

2008-10-27T22:53:00.006+01:00

Vem kunde ligga bakom detta avskyvärda brott? Vem var så sjuk att han kunde göra något så vidrigt som någon bevisligen gjort mot Catrine?

Denna fråga ställde sig alla i huvudstaden och i övriga landet. Brottet var inte bara avskyvärt, det var också helt oacceptabelt i ett civiliserat samhälle. Någon måste ställas till svars och polisen måste sätta till alla tillgängliga resurser för att finna den skyldige!

Polisen gjorde vad de kunde, men det fanns inte mycket att gå efter och alla ansträngningar som gjordes var förgäves. De började efter ett tag att misströsta och frukta att en mördare skulle gå fri.

När nöden var som störst och tvivlen som starkast kom dock en frälsare invalsande på en polisstation och presenterade mördarens namn. Mördaren visade sig vara en inom familjen.

Fortsättning följer...

Dagens tips: SMS från ditt livs kärlek.

Det var en gång

2008-10-26T12:05:00.004+01:00

I de närmaste inläggen kommer jag att berätta en saga för er läsare. Den bygger på en verklig händelse, men detaljerna i den kommer att göra det uppenbart för alla som läser den att det handlar om ren fiktion. Trevlig (nåja) läsning!

Kapitel 1:

Det var en gång en tjej som hette Catrine. Catrine levde ett hårt och tufft liv och blev ofta utnyttjad och misshandlad. Catrine hamnade i ett tungt missbruk och tvingades p.g.a. det att sälja sin kropp. För detta fick hon betala det högsta priset av dem alla, sitt liv. Catrine mördades, skändades, styckades och dumpades blott 27 år gammal. Hennes kvarlevor lades i svarta plastsäckar och placerades ut på olika platser. En del av kvarlevorna har ännu idag inte hittats.

Fortsättning följer...

Dagens fotbollstips: Bryt en 86 matcher lång svit!

Åsa och arbetsmiljön

2008-10-11T22:57:00.009+02:00

Hur hon än tänker blir det fel. Den jag tänker på är Åsa Torstensson, kanske Sveriges genom tiderna sämsta minister.

Denna gång har hon fått för sig, trots att hon tidigare KU-anmält en annan minister för samma sak, att utöva lite ministerstyre. Dessutom har hon gjort det i en fråga hon med all önskvärd tydlighet visat att hon inte behärskar. Den här gången handlar det om postlagen.

2005 bestämde PTS (post- och telestyrelsen) att Sverige fr.o.m. 2011 skulle ha en ny utdelningsform. Denna utdelningsform kallas fastighetsboxar (postboxar). Detta skulle innebära att de som bor i flerfamiljshus får gå ner i entrén för att hämta sin post alternativt ta med sig posten upp när de kommer hem. Boxarna skulle betalas av fastighetägaren. Anledningen till allt detta var dels att arbetsmiljön för brevbärarna behövde förbättras och dels att framtiden kräver en effektivare utdelning för att inte portot ska rusa i höjden och för att möjliggöra en sund konkurrens på postmarknaden. När det gäller arbetsmiljön för brevbärarna har den i trappuppgångarna inte förändrats nämnvärt sedan 1800-talet.

Detta fick, trots att kostnaderna var ringa (700 kr/box), fastighetsägarnas olika organisationer att gå i taket. De hittade på allt från att kostnadena skulle bli enorma till att de gamla och svaga i samhället skulle drabbas av både det ena och det andra. Jag undrar för övrigt om de menade sig själva när de talade om de svaga? Argumentationen bet åtminstone på hyresgästföreningen som bildade en ohelig allians med de annars så avskydda hyresvärdarna. Inga allianser är tydligen för oheliga när det gäller att bekämpa den stora Satan (d.v.s. Posten AB med anhang).

Problemet för fastighetsägarna var att inga argument hade förankring i verkligheten. Det visade sig att de grovt hade överskattat kostnaderna och att de gamla och sjuka även efter 2011 skulle få sin post uppburen till dörren bara de frågade. Dessutom var de boende som hade boxar nöjda med dem i 8 fall av 10.

För att råda bot på detta prekära läge kontaktade de näringsdepartementet och minister Torstensson för att få hjälp. De menade att PTS var oklara och att det var orättvist att de skulle betala de miljardbelopp det enligt dem kostade. Fru Tortensson tycke naturligtvis synd om fastighetsägarna eftersom de kan räknas in bland skaran som är svaga och utsatta i samhället och lovade att hjälpa dem. Hon begärde att PTS skulle utreda om deras allmänna råd kring utdelning av post på något sätt stod i strid med postlagen.

PTS svar kom strax innan midsommar och slog klart fast att deras råd INTE stred mot någon postlag. Klok som hon är (när hon drygt 3 månader senare tänkt klart) förstod då ministern att PTS pratade tvärtomspråket och bad dem att genast upphäva sitt råd med hänvisning till att det stred mot postlagen och att myndigheten klart överskridigt sina befogenheter när de talat om arbetsmiljön för brevbärarna eftersom det inte står någonting om det i postlagen. Hon såg det som sin plikt att detaljstyra en myndighet som var så snett ute. Dessutom hade hon nu rett ut alla de oklarheter som förekommit i ärendet. Arbetsmiljö och liknade tjafs kunde mindre viktiga departement syssla med.

Till sin hjälp hade ministern IT-strategen Henrik Hansson som efter att ha berett ärendet för ministern och efter att beslutet klubbats igenom visade sin kunnighet i en intervju om saken. Läs och imponeras här.

Att fastighetsägarna ska slippa investera ett par hundralappar i något som de inte lagt en krona på i många fall sedan 1800-talet är tydligen viktigare än en hel yrkesgrupps hälsa. Det kan inte vara någon som är vid sina sinnes fulla bruk som tror att det är hälsosamt att springa flera tusen trappsteg per arbetsdag som brevbärarna faktiskt gör.

Jag har själv haft boxar i entén och kan inte förstå varför det är ett sånt gnäll om det (framförallt från de som inte har det). Det var inga som helst problem att ta med sig posten när jag kom hem. Jag fick också hem saker jag beställt från nätet som jag innan boxarna fick gå och hämta någon kilometer bort i affären.

Jag tycker att Henrik Hansson ska återgå ditt sin dator och sina IT-frågor. Åsa Torstensson kan ju försöka att göra något vettigt överhuvudtaget. Hon kan t.ex. försöka göra något åt trafiken i huvudstaden utan att straffskatta de som vill ta sig fram. Tyvärr har jag inte så höga förhoppningar om att hon ska klara det, men om hon bara låter bli att förvärra situationen får jag nog vara nöjd.

Dagens tips för att skona en brevbärare: Fastighetsboxar i DIN entré.

Censurerad av SVT

2008-10-03T22:39:00.002+02:00

Den debatt jag skrev om i förra inlägget har nu blivit censurerad av SVT. Av mina tolv inlägg har tio raderats.

Moderatorns motivering:
Ett flertal efterföljande inlägg har raderats, på grund av brott mot webbreglerna. Allt för intima detaljer och yviga spekulationer om brottsliga gärningar blir kränkande för utpekade personer, både levande och döda. Därför drar vi ett streck i debatten här, för den här gången.

När diskussionen drog igång skrev moderatorn så här för att få folk att debattera:
Allmänläkaren och Obducenten friades från att ha mördat Catrine da Costa, men miste ändå sina läkarlegitimationer, då tingsrätten ansåg att de hade styckat kroppen. De hävdar att staten förstört deras liv och kräver 40 miljoner i skadestånd. Fallet har debatterats flitigt de senaste 20 åren.
Fortsätta diskussionen, men tänk på att inte namnge de utpekade personerna.

Nu träder Allmänläkaren för första gången fram - i Debatt, 22.00, SVT1.

Läkarna friades, ändå drog Socialstyrelsen in deras legitimationer - var det riktigt? Är skadeståndskraven rimliga?

Trots att jag aldrig namngav läkarna eller någon annan som inte kan räknas som en offentlig person (Leif GW Persson och Lars Borgnäs) så har alltså mina inlägg raderats.

Eftersom jag som jag skriver i profilen gillar att se saker i svart eller vitt så börjar jag genast undra vad jag gjort för fel.

Min nästa tanke går till en av de som jag faktiskt namngav, Lars Borgnäs. Han har ju klart och tydligt tagit ställning för obducentens skuld, vilken jag argumenterade emot i debatten. Han jobbar även för SVT och har tidigare lyckats dupera ledningen att favorisera de program han gjort själv för att smutskasta läkarna och samtidigt fått de kritiska programmmen att bl.a. sändas på sämsta tänkbara sändningstid m.m.

Om Borgnäs läste debatten (eller om han skrev i den under pseudonym) så gick den nog inte i den riktning han önskade. Den som läste den kunde inte undgå att märka att den anklagande sidan inte hade någon förankring i verkligheten.

Hmm, det ligger en hund begraven...

Fri television my ass!

Dagens tv-tips: Tv4 eller vilken annan kanal som helst förutom SVT.

Bertil Bitter vs Boudine

2008-10-01T22:01:00.006+02:00

Nu har jag blivit lika debattsjuk som Lars Adaktusson. Denna gång handler det återigen om styckmordsfallet och motståndaren denna gång kallar sig för "Boudine". Debatten förs på SVT:s hemsida och startades efter programmet "Debatt" där allmänläkaren för första gången talade ut i TV. I den efterföljande debatten var det endast tokstollen Lars Borgnäs som fortfarande på allvar hävdade att läkarna är skyldiga.

Boudine har en trevlig debatton och är vältalig (precis som Germund som tidigare omnämnts i bloggen). Vi är helt överens om att allmänläkaren är oskyldig, men han har en galen teori om att obducenten tillsammans med sin granne (som var polis) och arkitekten (en av Catrines torskar) ska ha mördat och styckat Catrine da Costa. I övrigt är hans teser förvillande lika de som den tidigare nämnda foliehatten Lars Borgnäs har.

Boudine har dock lite svårt att bevisa sin tes och hans främsta argument handlar om den känsla han har.

Ödmjuk som jag som vanligt är så anser jag att debatten för länge sedan är vunnen eftersom motståndaren varken kan svara på mina eller har egna argument (förutom känslan som ständigt återkommer).

Alltså: Bertil Bitter vs Boudine 1-0
Och: Bertil Bitter vs Tvivlarna 2-0

Följ gärna debatten här. Fr.o.m. 28/9 23.37 blir det intressant...:-)
Ärligt talat så ska inte heller de andra debattörerna som argumenterar för läkarnas oskuld förringas. Tack för att ni hjälper till att bringa en del klarhet i denna soppa genom att oförtrutet argumentera för det ni tror på som i det här fallet dessutom är sant.

Dagens tips: Vinn en debatt!

Snedseglare

2008-09-23T20:36:00.004+02:00

Mitt i alla inlägg om människor som fått sitt liv förstörda måste jag kommentera en mer vardaglig sak. Detta är dock mycket irriterande och har stört mig länge. Jag kan dessutom inte förstå varför det alltid blir så.

Jag undrar varför i stort sett ALLA människor som går långsamt och lever i sin egna lilla drömvärld måste blockera vägen för mig när jag ska gå förbi.

Det kan inte vara möjligt att jag lyckas välja fel tillfälle att gå om varenda gång. Så fort jag tröttnat på den långsamma människan framför mig så tar de ett steg snett åt sidan åt det håll jag är på väg att passera.

Skärp er dagdrömmare!

Dagens tips: Powerwalk

Sent ska syndaren vakna!

2008-09-18T20:34:00.006+02:00

Idag skriver JK Göran Lambertz på DN debatt att läkarna i det s.k. styckmordsmålet bör få resning. Läs artikeln här.

Lambertz menar att det idag är alldeles för svårt att få resning för den som är dömd för brott. Ett av exemplen han tar upp är styckmordmålet där han menar att alla jurister som sätter sig in i fallet borde se att bevisningen är svag. Lambertz är också snabb att påpeka att han länge tyckt att de borde ha fått sin sak prövad trots att de inte är dömda för något brott. De blev ju som bekant endast "dömda" via domskälen i tingsrätten där det ansågs bevisat att de styckat Catrine da Costas kropp. Det brottet var dock preskriberat varför läkarna inte kunde ställas till svars för det utan endast hängas ut som skyldiga i en "konsumentupplysning". Denna upplysning fick sedan socialstyrelsen att kräva att deras läkarlegitimationer skulle dras in, vilket också skedde 1991 efter många turer och skandaler.

Samme Lambertz som nu skriker efter rättvisa har under en längre tid med alla medel och till vilket pris som helst försökt stoppa Anders Agells försök att som ombud för läkarna få upprättelse genom att kräva staten på skadestånd. Lambertz menar att skillnaden är att skadeståndstalan handlar om fel som begåtts tidigare och som han menar inte existerar. Han menar att alla inblandade när det begav sig gjorde så gott de kunde och inte visste bättre.

TRAMS!
Det är klart att lagman Carl-Anton Spaak visste vad han gjorde när han i domskälen lade till sin lilla "konsumentupplysning". Att det skulle förstöra läkarnas liv kan inte vara något som aldrig slog honom. Dessutom är det inte en slump att något sådant aldrig förekommit sedan dess.

Anders Agell har under flera år jobbat gratis för att ge läkarna den upprättelse de så väl förtjänar. Nu har Agell drabbats av cancer och fått beskedet att han bara har några månader kvar att leva. Det ser alltså ut som om Lambertz ynkligt fega taktik att förhala allting så länge som möjligt har lyckats. När Agell dör blir det mycket svårt för läkarna att få upprättelse och det vet Lambertz mycket väl om.

Ett tag såg det ut som om det skulle bli ett avgörande i skadeståndsmålet då Agell fått rätt i en mellandom som handlade om huruvida läkarnas skadeståndstalan var preskriberad (som Lambertz påstod) eller inte. När maskar-Lambertz inte fick som han ville blev han sur och anmälde domaren för jäv. Självklart utsågs en "kompis" till Lambertz att avgöra jävsfrågan vilket självklart ledde till att domaren jävförklarades och "kompisen" utsåg sig själv till domare i målet istället. Nu har han själv avgått som jävig (och dessutom åtalsanmälts av Agell) och nu krävs att någon annan läser in sig på det enorma materialet i målet. Detta gör naturligtvis att målet inte kan avgöras nu i september som det var tänkt. Målet är nu uppskjutet på obestämd tid och detta gör alltså att Anders Agell (till Lambertz stora glädje?) inte kommer att hinna slutföra målet innan sin död.

Detta var riktigt lågt av Lambertz och det är kanske ett litet stänk av dåligt samvete som nu gör att han går ut i DN och påstår sig vilja läkarna väl.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Ta ditt ansvar Lambertz! Du har ju kunnat rycka i en hel del trådar för att förstöra för läkarna. Nu kan du väl rycka i några till för att åtminstone ställa en del till rätta.

Dagens tips (till JK): AVGÅ! (efter att ha ordnat upp detta)

Bertil Bitter vs Germund

2008-09-15T17:55:00.000+02:00

I dagarna har jag fört en "debatt" via bloggkommentarer i "Germunds blog". Germund hävdar att läkarna i da Costa-fallet är skyldiga och hyllar de som också tror det samtidigt som han kallar de som tror att de är oskyldiga för "kvasikultureliten".

Ödmjuk som jag är så tycker jag att jag vann debatten eftersom Germund inte kunde svara vettigt på de frågor jag ställde om vad som får honom att tro på deras skuld. Inte heller hade han mycket till svar när det gällde det som talar MOT läkarnas skuld. Han var dock trevlig och tonen var god. Alltså:

Bertil Bitter vs Germund 1-0 Varningar: inga

Avgör själva genom att fälja länken ovan. Läs bara kommentarerna om ni inte orkar läsa hela inlägget.

Dagens tips: Laxfiske i Stockholms ström

The Pirate Bay vs TV4

2008-09-08T19:18:00.000+02:00

Lisa Magnusson skriver idag på Aftonbladet Debatt om vad hon tycker om att The Pirate Bay sprider obduktionsbilder på de barn som mördades i Arboga den 17 mars i år.

Hon tycker bl.a. att detta spridande inte är att betrakta som att sprida information eftersom allt står svart på vitt i förundersökningen. Jag undrar hur hon menar där eftersom det som sprids är just förundersökningen. I förundersökningen med tilläggsprotokoll ingår visserligen bilderna på de döda barnen på några få av de c:a 3000 sidorna, men även om du beställer förundersökningen från Polismyndigheten i Västmanland så följer bilderna med lik förbaskat.

Jag vet inte hur många som har beställt förundersökningen från polismyndigheten, däremot hade enligt uppgift c:a 100 personer laddat ner den på Pirate Bay under den månad den legat uppe innan TV4 i rutan visade exakt hur man gjorde för att ladda ner den. Idag några dagar senare har förundersökningen laddats ner c:a 20000 gånger. Jag undrar hur TV4 förklarar det för pappan som inte ville att bilderna på barnen skulle spridas hur som helst och som de förmodligen lovade att hjälpa? Bra jobbat TV4!

Lisa klagar också på Pirate Bays sätt att bemöta de anhöriga som kontaktade dem för att få bort länken till förundersökningen. Nu har de visserligen bett om ursäkt, men där kan jag bara hålla med Lisa. Dock med tillägget: Skämmes ta mig fan!

I övrigt har jag ingen åsikt i dagsläget om fildelningens vara eller icke vara om någon nu bryr sig.

Dagens tv-tips: Något annat än program som är gjorda av begåvningsreserven på TV4.

Christine och rättvisan

2008-08-27T22:08:00.000+02:00

Idag hoppade en av nämndemännen i det uppmärksammade Arbogamålet av sitt uppdrag. Detta på grund av att hon låtit sig intervjuas av tidningen Expressen och då råkat säga saker som kan tyda på att hon har haft förutfattade meningar om Christine, tyskan, som står åtalad. Konkurrenten Aftonbladet skriver om avhoppet bl.a. här.

Personligen tycker jag att det är rätt av nämndemannen att hoppa av, men otroligt klantigt av henne att uttala sig i media trots att lagmannen poängterat vikten av att inte prata med media.

Jag vill dock lägga den största skulden på Expressen som ställde frågor om hur de resonerade till nämndemännen trots att de vet att de inte får uttala sig om sådant innan allt är klart. Själv skulle jag vilja intervjua journalisten här i min blogg och fråga: "Hur tänkte du där?" Om jag var journalist skulle jag åtminstone avstå från frågor som jag visste skulle leda till onödiga problem om de besvarades.

Ett annat känt rättsfall där nästan exakt samma sak hände (skillnaden var att flera nämndemän lät sig intervjuas om den kommande fällande domen) var i den s.k. styckmordsrättegången 1988. Då ogiltigförklarades hela rättegången som fick tas om. I den nya rättegången friades läkarna som stod åtalade. Den friande domen förstörde paradoxalt nog deras liv, men det är en annan historia.

Den "tänkande" journalisten den gången var Aftonbladets Richard Aschberg. 1-1 mellan tidningarna således...

Den stora skillnaden mellan fallen är att läkarna var oskyldiga och utsattes för ett justitiemord medan tyskan i mina ögon är skyldig.

Inför rättegång nummer två 1988 skrev Hanna Olsson en bok som heter "Catrine och rättvisan" där hon bl.a. menade att läkarna skyddades av samhället eftersom de hade högre status och för att Catrine "bara" var en missbrukande prostituerad. Hanna hade säkert ett ädelt motiv, men var med facit i hand helt ute och cyklade.

Eftersom Hanna har haft fel förut kanske hon kan slå till igen med en bok som heter "Christine och rättvisan". Exakt vad den ska handla om vet jag inte, men ett förslag skulle kunna vara hur (utländska) kvinnor hängs ut av det svenska rättsväsendet. Varsågod Hanna, jag bjuder på den boktiteln!

Dagens jobbtips: Nämndeman

Herregud!

2008-08-19T22:28:00.000+02:00

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3134543.ab

Skärp dig!

Jag vet inte ens var jag ska börja... Ser du detta som ett stort problem eftersom ingen tidigare har sett handen som en religiös symbol? Vill du bara få lite uppmärksamhet? Är du inte Ateist utan någon sorts asket som njuter av att bli ídiotförklarad av allmänheten? Anser du att världen bara består av orättvisor och att detta är ett i raden av övergrepp som bara är till för att kränka dig och dina stackars utsatta medmänniskor?

Snälla, använd mina (och kanske dina) skattepengar på ett bätttre sätt än att slösa bort dem på att tvinga staten till kvasiutredningar!

Dagens musiktips: Lägg av! - Asta Kask

Tyskan

2008-08-07T00:42:00.000+02:00

Den 32-åriga kvinna som i media döpts till "tyskan" förhördes under två dagar i tingsrätten där hon sitter anklagad för mord på två små barn och mordförsök på deras mamma.

Hon är med största sannolikhet skyldig som synden, men jag tror att det kommer bli svårt för åklagaren att få henne fälld. Det enda de kan bevisa är att hon gång på gång ljuger om sina förehavanden.

En del av mig tycker naturligtvis att hon ska fällas för morden, men samtidigt är rättssäkerheten viktig och eftersom det KAN finnas alternativa förklaringar (även om de förefaller mindre troliga) så hoppas jag att hon blir frikänd om de inte kan bevisa hennes skuld.

Det finns ju dock fall där rätten trots att det saknas all form av bevisning fäller den åtalade så ni som vill ha henne fälld oavsett vad behöver inte misströsta ännu.

För att dra paralleller med det förflutna: Tyskan är skyldig, Obducenten och allmänläkaren är oskyldiga. Ändå kommer förmodligen tyskan att gå fri medan de oskyldiga läkarna straffas för evigt.

Dagens lästips: Den 3000 sidor långa förundersökningen i Arbogamålet.

COMBORT

2008-08-03T20:40:00.000+02:00

VAR ÄR MIN MAIL????????????

Jag visste det!

2008-07-29T23:24:00.000+02:00

Mina trogna läsare (om jag har några) har säkert noterat att jag redan innan det stod i Aftonbladet berättade för världen hur Comhem sköter sig. Idag finns det en artikel som bekräftar det jag redan visste, nämligen att Comhem är sämst i branschen just nu. http://www.aftonbladet.se/pryl/article2990875.ab

För övrigt fungerar min mail fortfarande inte.

Dagens mystips: Jessica Almenäs

Comhem

2008-07-27T12:58:00.000+02:00

Sitter nu sedan ett antal minuter (ganska många faktiskt) tillbaka i telefonkö hos Comhems kundservice. Det är sjätte gången jag ringer på lika många dagar. Den totala väntetiden är nu uppe i några timmar och eftersom det är sjätte gången jag ringer har de inte heller lyckats hjälpa mig när jag väl kommit fram.

Allt började med att jag köpte en ny laptop. I samband med detta tänkte jag öka på bredbandskapaciteten eftersom det nu skulle bli två datorer som skulle dela på bredbandet då jag tänkte behålla den gamla laptopen.

När jag ringde till Comhems kundtjänst första gången var det för att få igång mailen på den nya datorn eftersom jag inte hade kvar lösenordet som krävs. Det skulle inte vara några problem enligt killen som svarade (efter c:a en halvtimme). Det var bara att gå in under "mina tjänster" på deras hemsida. Jag fick också ett nytt lösenord dit. Dessutom hade jag en sån tur att det just nu var specialpris på bredband om jag bytte upp mig i hastighet. Inte nog med det, jag skulle också få ett trådlöst modem för en krona om jag tecknade ett 18-månaders avtal. Han glömde dock att nämna fraktavgiften på 97 kronor (som jag skulle sluppit om jag hade beställt tjänsten på nätet).

Jag hoppade på erbjudandet. Inte för att jag tyckte att det var ett bra pris utan snarare för att jag behövde ett snabbare bredband och att jag ändå lever med Comhem idag så bindningstiden kvittade.

Det enda lilla problemet med det nya trådlösa problemet var att det inte fungerade. Det krävdes tre samtal till kundtjänst och en heldag för att det skulle fungera.

När väl modemet började fungera insåg jag att mailtjänsten fortfarande inte funkade. Efter ytterligare två samtal fungerar det fortfarande inte och jag börjar så smått ledsna...

Dagens figur: Alfons Åbergs polare Mållgan.

Mördare kan också skriva brev

2008-07-24T13:51:00.000+02:00

Jag har tidigare i den här bloggen dömt ut en del polisutredningar och rättegångar. Om polisutredningen och efterföljande farser i fallet Catrin daCosta ligger i botten av skalan måste polisutredningen av mordet på Helén Nilsson och Jannica Ekblad samt rättegången mot Ulf Olsson ligga ganska högt upp trots att det tog ett tag innan herr Olsson kunde gripas.

Just nu är Ulf Olsson i ropet igen efter att ha skrivit brev till Helén Nilssons mamma efter att han av henne kallats mördare i pressen när hon för första gången sedan mordet på Helén uttalade sig i media. Hon gjorde det i samband med Engla-mordet och hon berättade om sina känslor inför sitt barns mördare.

I samband med detta blev Ulf arg och tyckte att det var orättvist att han kallades mördare utan teknisk bevisning. Det gällde även när det gällde kidnappningen av Helén. Det fanns ingen teknisk bevisning för varken mord eller kidnappning. Det var det han ville tala om för Heléns mamma i brevet.

Det Ulf glömde framhålla var att hans spermier hittades inuti Heléns kropp. Han glömde också att nämna att blod från hans andra offer, Jannica Ekblad, hittades under listerna i hans ensligt belägna sommarstuga. Han menar alltså att han bara hade "turen" att hinna våldta Helén innan denna "någon annan" mördade den lilla flicka som han/hon just kidnappat. Denna eller någon annan "någon annan" har också slagit ihjäl Jannica Ekblad i hans sommarstuga.

Nej du, Ulf. Du är nog en av få som har något att lära av Anders Eklund. Han har åtminstone erkänt själva brotten...

Dagens tanke går till: Heléns familj.

Jag har tänkt på er många gånger genom åren och jag gör det idag igen. Det är inte många som kan förstå det ni har gått igenom. Jag gör det definitivt inte, men trots att jag bara var 13 år när det hände så kommer jag ihåg mediarapporteringen som om det vore igår.

Tyskor och DNA

2008-07-23T13:38:00.000+02:00

Igår lämnades åtalet in mot den tyska kvinna som misstänks för två barnamord och ett mordförsök. Mordförsöket gäller barnens mamma. Tragedin inträffade i Arboga och tyskan hade ett kortare förhållande med mammans sambo innan de träffades.

Problemet för polisen och åklagaren i det här fallet är att det inte finns några tekniska bevis som binder tyskan till mordplatsen eller morden/mordförsöket. Hela fallet bygger enbart på indicier och åklagaren har kallat hela 56 vittnen för att få domstolen övertygad om att indiciekedjan håller hela vägen till en fällande dom.

En detalj jag har hängt upp mig på i sammanhanget är att mamman hade en hårtuss i handen när hon hittades (visserligen enligt kvällstidningarna, men ändå). Eftersom det har konstaterats att tyskans DNA inte fanns på platsen så måste jag ställa den fråga som borde vara självklar. VEM TILLHÖR HÅRET?

Rimligtvis borde ju hårtussen tillhöra mördaren och slitits av vid dådet om den hittades i mammans hand. Om den inte tillhörde någon i familjen förstås, men då borde det ha framgått av utredningen. Hmmm.....

Dagen mattips: Pytt i panna

Konsten att skylla ifrån sig

2008-07-19T11:29:00.000+02:00

Vems fel är en våldtäkt? Självklart är det gärningsmannens fel. Det går naturligtvis inte att lägga någon skuld på offret.

Jag läser idag i Aftonbladets nätupplaga att författaren Katarina Wennstam menar att vårt samhälles förmåga att skuldbelägga våldtäktsoffer går så djupt att t.o.m. en sådan som Anders Eklund kan lägga skulden på sina offer. Läs mer här: http://www.aftonbladet.se/debatt/article2932693.ab

Hon har rätt i att våldtäktsoffer ofta skuldbeläggs i olika sammanhang, t.ex. rättegångar. Hon använder dock ett högst märkligt argument för att bevisa sin tes.

Om det bara var gärningsmän som Anders Eklund som lade skulden på sina offer skulle jag inte se detta som ett problem eftersom det liksom ligger lite i gärningsmännens natur att skylla på någon eller något för att själva slippa ta fullt ansvar för sina handlingar. Detta gäller alla brott från snatterier till mord och har enligt mig inte något med könsmaktsordning eller något liknande att göra.

Samhället kan göra mycket för att minska antalet våldtäkter i samhället, men jag tycker inte att samhället ska stå till svars för att gärningsmännen skyller ifrån sig när det gäller just sexualbrott. Det är bättre att lägga energi på att advokater och människor i allmänhet ska sluta skylla på brottsoffret när det gäller både sexualbrott och våldsbrott i allmänhet.

Dagens tips: Ta ansvar!

Bloggkommentarer

2008-07-18T23:53:00.000+02:00

Jag hade det på känn redan när jag skrev det och det blev också bekräftat:

Det krävs att jag skriver något om Jessica Almenäs för att någon ska kommentera mina inlägg!

Skräp som politik och annat strunt lämnas utan kommentarer och då undrar jag genast om det är politik som jag ska hålla på med om jag vill att ingen ska bry sig om det jag gör.

Det var inte ens någon som kommenterade mitt inlägg om Sveriges största justitiemord genom tiderna. Det på de styckmordsanklagade läkarna som är allmänt kända som Obducenten och allmänläkaren. Det måste vara för att jag har rätt och att det inte finns något att tillägga. De är felaktigt utpekade och bör få upprättelse!

Dagens jobbtips: Politiker (Absolut inte Obducent eller allmänläkare)

GW-bloggen

2008-07-17T11:20:00.000+02:00

Nu kan jag sluta oroa mig. Leif GW Perssons bloggande blev en framgångsrik men kort historia. Eftersom GW inte ens lyckades övertyga sina läsare om att det verkligen var han som som skrev inläggen tröttnade han och lade ner bloggandet.

Nu är pressen inte lika hård längre...

Dagens tips: Ny laptop

Middag med Jessica Almenäs?

2008-07-08T01:21:00.000+02:00

Tidigare idag satt jag och läste Aftonbladets nätupplaga och såg en rubrik som sa: Vill du äta middag med Jessica Almenäs? http://www.aftonbladet.se/trav365/article2852218.ab

Eftersom jag inte skulle ha något emot att äta middag med Sveriges vackraste kvinna så klickade jag naturligtvis på rubriken. Till min besvikelse såg jag då att det enbart gällde kvinnor/tjejer som kom på Solvallas tjejkväll den 24 september där Jessica ska vara Konferencier.

Det är sånt här som gör mig RIKTIGT bitter!

Dagens lästips: Expressen

Leif GW Persson

2008-07-06T21:33:00.000+02:00

Jaha...
Nu har alltså GW börjat att blogga...
Kul...
Nu måste jag skärpa mig!

Dagens tips: leifgwpersson.se

Hatad och avskydd av alla

2008-06-26T21:34:00.000+02:00

Varför är det alltid platsen brevid mig som är ledig om det bara finns en sittplats kvar i hela bussen?

Varför flyttar sig folk som sitter bredvid mig på tunnelbanan så fort det blir ledigt någon annanstans?

Varför ser folk så besvärade ut när jag försiktigt glider fram mot den sista platsen som inte upptas av en människa utan av en väska eller påse?

Är det bara jag som drabbas av det här eller är vi fler som betraktas som pestsmittade trots att vi ser helt normala ut på utsidan?

Dagens musiktips: Folk bits - Ebba Grön

Politikerna och signalspaningslagen

2008-06-19T23:20:00.000+02:00

Vilka sköna politiker vi har!

Först gråter Fredrick Federley ut i både media och i riksdagen om hur förkastligt det nya lagförslaget är och sedan röstar han ja till det. Om det nu var så viktigt, varför röstade du inte nej? Den EVENTUELLA skadan på din karriär är alltså viktigare att akta sig för än att kränka människors personliga integritet enligt dig? Jag säger inte att det nya förslaget innebär det, men det gjorde du och borde därför ha röstat nej om det var tillräckligt viktigt för dig.

Min i den här bloggen tidigare favorit Birgitta Ohlsson avstod från att rösta. Du får med viss tvekan godkänt Birgitta! Du ligger alltså fortfarande på plus hos mig.

Tidernas jumbopolitiker är dock i alla avseenden Federleys kollega Åsa Torstensson. Aldrig har Sverige haft en så usel infrastrukturminister. Den som hittar ett klyftigt uttalande av henne får gärna höra av sig!

Dagens tips: Nattsömn

Fotboll

2008-06-11T20:34:00.001+02:00

En varning till alla som vill titta på fotbolls-EM. Drick inte för mycket och var inte uppe till klockan 12 dagen efter. Inte bra!

Dagens tips: Sova i en säng från Hästens.

Vad är oskulden värd?

2008-06-08T21:32:00.000+02:00

I september ska Attunda tingsrätt ta upp ett skadeståndsmål som handlar om huruvida staten ska betala skadestånd eller inte till de två läkare som blev frikända i en av de mest uppmärksammade fallen i svensk kriminalhistoria. Styckmordet på Catrine DaCosta 1984.

Läkarna frikändes alltså från att ha mördat daCosta. Tingsrätten fick dock den inkompetenta idén att påstå i domskälen att det kunde bevisas att de hade styckat kroppen. Eftersom det brottet, brott mot griftefrid, hade preskiberats kunde de dock inte dömas för det.

Detta infall från rätten startade en fars som pågår än idag. Läkarna som självklart inte ville bli kallade likstyckare i domskälen till en friande dom överklagade naturligtvis. Problemet med en friande dom är att den inte kan överklagas av den eller de som frias. Trots detta blev läkarna av med sina läkarlegitimationer p.g.a. de friande domskälen eftersom socialstyrelsen ansåg att det inte gick att ha likstyckare som läkare.

Allt detta hade man kunnat leva med om det var så att läkarna var skyldiga till styckningen och bara friades från mordet i brist på bevis. Nu är det min fasta övertygelse att läkarna är helt oskyldiga till både mord och styckning. Jag har studerat det här fallet noga och under en längre tid och det finns ingen med lite insyn i fallet och normalbegåvning som fortfarande tror på deras skuld.

Frågan är nu alltså hur mycket deras oskuld är värd?

Faktum är att de har fått sina liv förstörda genom åratal av misstag av olika myndigheter. Dessutom har myndigheterna av någon anledning konstant under alla år vägrat rätta till dem trots att de fått ett antal chanser. Mitt i allt det här finns också Catrine daCostas anhöriga som aldrig fått chansen att se någon dömd för mordet p.g.a. någon märklig prestige inom olika myndigheter.

Justitiekansler Göran Lambertz: Ta ditt ansvar och ge läkarna upprättelse. Det har ju för fan gått 24 år!

Dagen humortips: Förundersökningen om mordet på Catrine daCosta.

I kön till snabbköpskassan

2008-06-07T20:28:00.000+02:00

Som den typ A människa jag är så försöker jag alltid ställa mig den snabbaste kön när jag går och handlar. Som den förlorare jag är misslyckas jag nästan alltid.

Eftersom jag har insett att jag oftast väljer fel kör jag med taktiken att välja den kö som går till kassan med den snyggaste tjejen. På så sätt stör det mig mindre om jag väljer fel. Idag fungerade inte taktiken eftersom det bara var unga killar samt en äldre dam i kassorna.

Idiotiskt nog valde jag den äldre damen eftersom jag tänkte att hon säkert hade jobbat där längst och därför var snabbare än grabbarna. När det bara är en kvar framför mig och jag precis har lagt upp alla varor på bandet stöter hon på patrull. En av varorna som kunden framför har köpt går inte att läsa in. Hon testar igen, slår in siffrorna manuellt och ringer efter hjälp. Allt detta tar ju naturligtvis en jäkla tid och eftersom kassörskan är rutinerad så har hon varken bråttom eller blir stressad. När alla varor till slut har körts igenom kassan så visar det sig att kunden inte fattar hur han ska använda kortterminalen. Efter ett antal misslyckade försök slår han ut med armarna i en uppgiven gest och antar ett fåraktigt utseende. Den äldre damen i kassan blir naturligtvis bara glad att kunna hjälpa till på sitt speciella långsamma sätt. Toppen!

Dagens självklara tips: EM-fotboll

Birgitta Ohlsson

2008-06-06T21:53:00.000+02:00

Jag satt idag och zappade lite mellan kanalerna på TV:n och råkade fastna vid en minidebatt mellan Birgitta Ohlsson från Folkpartiet och Bosse Ringholm från Socialdemokraterna.

De diskuterade hur Sverigedemokraterna ska behandlas om de kommer in i riksdagen 2010. Bosse var i mitt tycke arrogant och blev totalt överglänst av fröken Ohlsson. Han verkade närmast trög bredvid den jämfört med honom unga folkpartisten. När han märkte att hans egna idéer (eller snarare brist på sådana) inte räckte till försökte han i sann svensk politikeranda att beskylla motståndaren för något för att leda bort tittarna. Birgitta hade dock svar på tal och det sista jag hörde innan Adaktusson bröt var Bosses stammande försök till replik.

Förmodligen blir jag hånad nu, men intelligens är sexigt och Birgitta Ohlsson är både snabbtänkt och intelligent.

Om Birgitta mot förmodan läser det här så ber jag om ursäkt eftersom jag misstänker att du vill bli kallad för allt annat än sexig när du sysslar med politik. Förlåt!

Dagens mattips: Shish kebab på Palmyra.

Studenter

2008-06-05T21:59:00.000+02:00

Studenter, studenter och åter studenter. Idag var ungefär hälften av alla som rörde sig på stan studenter sittandes på flak av olika slag.

Jag blir glad och nästan lite rörd av all denna glädje och framtidstro som de strålar av. Från ett av flaken hördes sambatoner och från ett annat hördes Spice Girls sjunga "Friendship never ends".

Stackars jävlar! Om 10 år kommer de knappt att ha kontakt med varandra alls och över hälften av dem kommer att vara missnöjda med hur deras liv gestaltat sig i den bistra verkligheten.

Njut så länge ni kan sötnosar!

Dagens boktips: "Den som dödar draken" - Leif GW Persson

Filbyten

2008-06-03T18:50:00.000+02:00

Vad är det som gör att folk känner sig tvingade till alla dessa filbyten när de är ute och kör med sin bil?

Ett exempel: Om en bil ligger längst till höger på motorvägen känner sig föraren nästan alltid tvingad att byta fil så att han/hon inte längre kör i filen längst till höger. Jag undrar vad det är som är så farligt med att ligga i högerfilen som gör att den nästan alltid är tom även om det är ganska tät trafik och de som ligger där nästan måste köra på andra bilister för att komma därifrån? På E4:an norr om Stockholm har t.o.m. vägverket satt upp en uppmaning till bilisterna att även använda sig av högerfilen av trafiksäkerhetsskäl.

Ett annat exempel: När det bildas kö på motorvägen är det många som använder sig av det gamla lumpentricket "växelvis framryckning" trots att det inte går fortare att komma fram.

Något som ytterligare försvårar dessa ständiga filbyten är att hälften av Sveriges alla bilar verkar ha utrustats med trasiga blinkers utan att bilägaren märkt det. Märkligt!

Dagens yrke: Inspektör på Arbetsmiljöverket

TV

2008-05-31T12:43:00.000+02:00

Jag upphör aldrig att förvånas över de sjuka program som visas på TV. Gårdagens förvåningsobjekt var "Next" och "A shot at love with Tila Tequila". Det som jag förvånas mest över är att folk ställer upp på vad som helst för att få vara med i TV.

Det som också är anmärkningsvärt är att EN normalbegåvad människa förmodligen har lika hög IQ som alla dagens dokusåpadeltagare tillsammans. Det sorgliga är att de flesta kollar på dessa såpor för att känna sig lite smartare än vanligt och att deltagarna inte fattar att det är så det ligger till.

Dagens tips: Sup dig inte bakis!

After work

2008-05-22T22:23:00.000+02:00

Inte helt fel faktiskt. Just nu känns all bitterhet som bortblåst. Jag är inte ens bitter på mig själv som inte hunnit blogga på en vecka.

På vägen hem på tuben stötte jag på en kille med ett arbetsställ i neon. Han satt med en 7,2:a i handen och jag såg direkt att han ville störa folk. Jag satt mittemot och pratade lite lätt med en kollega och jag såg i ögonvrån att han försökte hitta en ingång till samtalet. Efter ett tag säger han iskallt "Uschäkkta om ja schtöör". Eftersom jag kände mig helt bitterfri så sa jag att det var lugnt. Det visade sig att han ville berätta att han tyckte att det var förjävligt att alla bara satt och snackade skit och bara sa en massa ovidkommande. Han frågade om jag hade en aning om hur mycket som var viktigt av det som sas på jorden. Jag slog till med 7% och verkade få direkt acceptans för svaret. Eftersom han nu funnit en själsfrände snackade han på om allt skit som sas på jorden tills dess att jag gick av (och säkert en stund till).

Skön snubbe! Det finns tydligen inte bara dårar på tuben...

Dagen tips: Ribs på Hard Rock.

I bilen

2008-05-17T00:52:00.000+02:00

Jag har tidigare konstaterat att tunnelbanan är full av dårar. Idag tog jag bilen till jobbet och kunde snabbt konstatera att dårarna även glider omkring i bilar.

Några exempel:
1. Varför ska alla byta fil hela tiden om de ändå tänker byta tillbaka efter några sekunder?
2. Hur kommer det sig att så många låter bli att laga sina trasiga blnkers?
3. Varför ser många förare inte längre än 10 meter framför vindrutan?
4. Varför gasas det fullt ända fram till rödljuset för att sedan tvärnitas?
5. Varför ser alla så korkade ut?

Dagens filmtips: Falling down

I tunnelbanan

2008-05-15T21:28:00.000+02:00

När jag åker till jobbet är jag oftast trött. Därför är det ganska skönt att stoppa i mp3-spelarens lurar i öronen, läsa dagens City och koppla bort allt runt omkring.

Varför är då så skönt att koppla bort folk runt omkring? Jo, för att det finns så många dårar på tuben.

Jag gillar att sitta och luta mig mot fönstret så när jag hoppar på försöker jag hitta en innerplats. Idag när jag kliver på så finns det nästan inga sittplatser kvar och jag blir naturligtvis nöjd när det ser ut som det finns en tom innerplats längre fram i vagnen. När jag kommer fram inser jag att det sitter en av de otaliga dårarna på ytterplatsen. Denna dåre är en ung kvinna som av någon anledning tycker att hennes väska ska ha en egen sittplats när vagnen nästan är full. Eftersom jag tvivlar på att hon köpt ett eget åkkort till väskan så får hon en plats i mitt stora dårarkiv. Om hon mot förmodan har köpt ett kort till väskan ber jag naturligtvis om ursäkt och hoppas att väskan fick en angenäm resa. Nu tycker säkert någon att det bara är att be henne flytta på väskan och det är förstås sant, men det som stör mig är att vissa verkar sakna hjärna och lever kvar på barnstadiet och måste bli tillsagda om allt innan det händer något.

Lika stora dårar är de muppar som inte låter folk gå av innan de tränger sig in i vagnen. Hur tänker de där? Tror de att de kommer fortare fram för att de står i vägen för de som ska ut? Tydligen.

Dagens filmtips: Idioterna - Lars von Trier

Dårar

2008-05-14T23:14:00.000+02:00

De finns överallt.

I tunnelbanan, i bilen, på bussen, på jobbet, på gatan, i hissen, på tv, i tidningen, på radio m.m. m.m.

En del är roliga. En del är jobbiga. Andra är irriterande. Vissa är skrämmande. En del är helt enkelt bara dårar.

Fortsättningsvis lär jag skriva en del om de oändligt antal dårar jag stöter på i livet. Det ska bli kul!

Dagens middagstips: Big Tasty & Co

Kärleksträsket

2008-05-13T19:46:00.000+02:00

Fastna inte där!

Ni som tycker att kärlek är underbart: Ni har säkert rätt. Grattis! Sluta läs.

Resten (byt hon mot han om du vill): Har du någon gång tittat in i hennes ögon och drunknat? För första gången känt dig helt trygg med någon och trott att inget ont mer kommer att hända dig? Fått höra att du får vara hur liten du vill i hennes sällskap? Alltid fått råd som låtit självklara när du väl fått dem? Inte kunnat sluta le när du tittar på henne? Insett att du träffat den vackraste människan på jorden? Blivit kär på RIKTIGT?

Har du också insett att det inte kommer att funka och varit dum nog att säga det innan du ens testat din teori?

Har du sedan dess ältat ditt beslut trots att du fortfarande tror att det var rätt? Haft svårt att sova? Varit gråtfärdig utan att riktigt veta varför? Så gärna velat höra det där om att få vara liten igen? Gett vad som helst för att få de där självklara råden igen? Insett att du aldrig kommer att känna något liknande igen?

Då har du hamnat i träsket och bör ta dig ur det så fort som möjligt. Förträng, glöm bort eller släng iväg dessa känslor omedelbart!

Om du ändå vill älta ett tag till så kommer här dagens musiktips: "Men bara om min älskade väntar" Totta Näslund

Välkomna

2008-05-12T22:46:00.000+02:00

Välkomna till min bittra blogg!
Här kommer jag att skriva om allt jävligt som händer mig och i världen. Stort som smått, viktigt som oviktigt. Jag kommer också att skriva om en del av alla korkade människor jag möter, hör talas om eller läser om. Det kan också hända att jag skriver om något som är kul, men då beror det ofta på att det blir roligt för att någon har varit korkad. Om jag inte skriver något på länge har jag antingen varit för glad eller alldeles för bitter för att orka skriva.

Det första jag är bitter över i min blogg får bli att jag inte heter något på B så att jag måste skriva under pseudonym för att det ska bli bra.